Kärnfrågan

Det verkar som man under ledning av en oljesheik på miljökonferensen i Förenade Arabemiraten/Dubai kommit överens om att satsa stort på kärnkraft för ”att rädda miljön”. Och det är ju bra. Men man kommer att mycket långsamt fasa ut kol, olja, gas, diesel och bensin. Så de  länder som producerar sådant slipper lindrigt undan! Sverige, som i närtid planerar att öka sina fossila utsläpp kraftigt, tillhör det 20-tal länder som vill tredubbla kärnkraften. Och vår statsminister säger att vi skall leda den utvecklingen! Också sossarna verkar hålla med om att ny kärnkraft behövs. Ändå var vi redan 2020 det fjärde största kärnkraftlandet i EU, och sedan dess har den ledande industrinationen Tyskland stängt sina atomkraftverk. Så nu är vi väl trea. Och ytterligare flera länder i Europa verkar klara sig bra utan kärnkraft, t.ex. våra grannländer Danmark och Norge.

Det talas mycket om SMR, Små Modulära Reaktorer, som skall ge ungefär samma mängd el som 100 moderna vindkraft-verk eller som en fjärdedel av en svensk kärnreaktor av nuvarande slag. Det sägs att sådana skall kunna serie-produceras för att hålla nere det skyhöga priset. Om beräknade tio sådana byggs måste staten och vi skattebetalare garantera hundratals miljarder kr åt entreprenörerna, eftersom kärnkraften inte bär sina egna kostnader. Här gäller inte de heliga marknadskrafterna! https://klimatgranskaren.se/avslojar-jattenotan-for-ny-karnkraft-du-betalar/  

Men dessa reaktorer finns än så länga bara på ritbordet, och man måste ändra lagen om SMR-er eller vanliga kärnkraftverk skall kunna stå på andra ställen än i Forsmark, Oskarshamn eller Ringhals. Lämpliga ställen att placera dem på vore väl platser där de kommer nära dem som konsumenerar mest energi, tycker jag. Hur som helst får man räkna med att det tar minst 13-15 år från nu tills nya kärnkraftverk finns på plats och producerar el.

Det är som sagt väldigt dyrt och tar lång tid att bygga nya atomkraftverk, och i vårt land beräknas behovet av el fördubblas på drygt 10 år (!). Det blir ett kraftigt glapp där om man inte snabbt bygger en massa nya vindkraftverk. Vi uppmanas att gasa på och leva som vanligt fastän vår jords resurser inte räcker till alla. För vår materiella standard ger vi inte avkall på! Däremot verkar vi strunta i vårt mentala och själsliga tillstånd, för normen är att stor och dyr konsumtion, mycket pengar, många prylar och ägodelar anses vara det som gör oss lyckliga. Där har vi den verkliga kärnfrågan!

Den andra kärnfrågan har det blivit misstänkt tyst om. Den om problemen kring och riskerna med atomkraft. Hur radioaktivt material skall hanteras, och hur det kraftigt radioaktiva utbrända kärnbränslet skall slutförvaras. Det är väl inte slutgiltigt löst? Och kostnaderna kring allt detta! 

Idag kommer ca 40 % av det uran som används i svenska anläggningar från Ryssland. Uranbrytning är förenat med svåra miljöproblem, men regeringen vill ta bort förbudet mot uranbrytning i vårt land. Den metallen finns här främst i skiffrar vid Billingen i Västergötland och Oviken i Jämtland, platser där befolkningen inte vill ha någon brytning. 

Tjernobyl och Fukushima är två skrämmande exempel på hur snett det kan gå med kärnkraften. Rysslands anfallskrig i Ukraina och kring Europas största kärnkraftverk, Zaporizizia, visar också tydligt på hur sårbar sådan energiproduktion är. I atomkraftens förlovade land Frankrike står kärnkraften normalt för ca ¾ av landets elproduktion. Men det är ofta störningar och reparationer i dessa jätteanläggningar. Det kostar staten och skattebetalarna mycket stora summor, och tidvis har landet fått importera el trots all sin kärnkraft. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/samsta-aret-nagonsin-for-fransk-karnkraft

Sveriges nuvarande regering utlovar ett kärnkraftsparadis som någon gång i framtiden skall lösa klimatkrisen och de flesta av våra problem. Kanske till och med de med integrationen och de kriminella gängen? Man talar gärna om Atomkraftens Lyckoland där vid horisonten, men jag tror inte att det kommer att hålla vad det lovar. För mig känns det som en hägring.