torsdag 30 januari 2020

Motion och meditation


Ibland undrar jag vad det är som lockar mig att gå ut i naturen? Eller varför yngste sonens största nöje är att sportfiska vid kuster och vattendrag. Svaret kommer ganska lätt: Det är avkopplande, meditativt och nära det ursprungliga livet. För min del är det dessutom bra, naturlig motion. Jag har svårt med träning på gym, även om jag försöker hänga med en vän på gympa då och då. Det är bra för kroppen, men det ger mig inte inte samma avkoppling som att vara på gång i naturen. 

Naturen? Tja, den skog och mark som jag rör mig i är starkt påverkad av människan. Det finns nästan inga länder i världen som har påverkat sitt egna skogsekosystem så allvarligt och så mycket som Sverige har gjort de senaste 50-60 åren med våra storindustriella kalhyggen. Endast en procent av den svenska skogsmarken är lagligt skyddad, ca nittio procent av landets skogar är skogsbruksskogar. 

Ändå kan de vara fina att promenera och vandra i. Och det finns fortfarande områden som är sparade för oss naturälskare. Det där lite andaktsfulla och meditativa lugnet som kan infinna sig när man är ett med naturen, tror jag har djupa rötter. Om vi tittar på våra släkttavlor kommer de flesta av oss finna att vi har våra rötter i det gamla bondesamhället. Det naturnära livet sitter i våra gener

Det började i Afrika för ca 200.000 år sedan. De äldsta säkra fynden av vår art Homo Sapiens där är 160.000 år gamla. För ca 70.000 år sedan vandrade vi österut, och för ca 40.000 år sedan kom vi från Asien in till Europas skogar, slätter, kuster och strömmande vatten. Där levde vi länge vid lägereldarna som samlare, jägare, fiskare innan vi sent omsider också blev jordbrukare och boskapsskötare. De första av dessa stenåldersmänniskor kom till sydsverige för ca 13.000 år sedan. Vår tid som industri- och stadsmänniskor är mycket kort! Albert Einstein lär på sin tid ha sagt att vi inte är mer än stenåldersjägare med en osäkrad atombomb vid höften!

Jag tror alltså att en del av det moderna livets rastlöshet och vilsenhet beror på att vi lever på ett sätt som är långt från vårt ursprung. I vårt land kompenserar vi det delvis genom att ge oss ut i naturen. Till skogar, fjäll, sjöar, hav och vattendrag. Till fots eller i båtar av olika slag. Andra far runt på landsbygden med husvagn eller husbil till naturnära campingplatser. Och väldigt många har eller har tillgång till fritidshus där man kan leva mer lugnt och naturnära. Det gäller också mig. När jag lever nära naturen får jag den mindfullness som det talas så mycket om och också den motion som många andra finner på gymmet. 

Jag är en natur- och fotonörd. Ser att jag har skrivit liknande bloggar tidigare: ”Om att vandra”, 11 april 2017 och ”Ut i naturen”, 15 dec 2016. För skånebaserade naturvandrare och utflyktsfreaks som söker tips på områden och platser att besöka finns denna utmärkta blogg: http://travelinskane.blogspot.com




torsdag 16 januari 2020

Vem tittar på tablå-TV?



Mina barn och barnbarn tittar mycket sällan på tablå-TV. Och sällan läser de tidningar och böcker. I Netflix, HBO- och Play-tider streamar de det de vill se när som helst på storskärmen, plattan eller mobilen. Att titta på TV-program när de sänds är uppenbarligen inget för den yngre generationen.

Men utbudet av TV-kanaler har aldrig varit större. Eller sämre. Reklam, av ganska undermåligt slag, och enkel underhållning, ofta våldsam sådan, dominerar. Valfrihetsförespråkarna fick mångfald men framför allt enfald! Ibland undrar jag hur det påverkar ”folksjälen”. Knappast till det bättre. Eller så spelar det ingen roll för den unga generationen som ändå inte tittar på TV? Förr kallade man ibland TVn för ”dumburk”, men så dumt som idag var det inte. Slö- och skräptittandet på stora bildskärmen, mobilen och plattan upptar i stället väldigt mycket tid för människorna idag. Kanske är de apparaterna de nya dumburkarna! 

Det finns ett annat problem i detta sammanhang: Jag tycker mig märka att de som bara tittar på streamade program, filmer och serier fastnar i sin egen bubbla och missar sammanhang, fakta och kunskaper om företeelser i vårt samhälle och i världen. 

Stora grupper riskerar att bli ganska ”insnöade” när de avfärdar SVTs, och SRs kanaler och i viss mån TV4 som ”politiskt korrekta”, vänsterliberala och leverantörer av falska nyheter. Jag blir mycket bekymrad. Dessa människor väljer i stället att bygga sin världsbild på enögda nättidningar, nätskvaller och via poddar och annat som bekräftar alla fördomar de har, som bygger på hat och förvrängd information. Detta kryddat med tittande på enkel TV-underhållning, ofta av mycket våldsamt slag. Suck!

Vem tittar då på tablå-TV? Är det bara sådana som jag som gör det? Kanske, men jag hittar mycket som är sevärt där. Särskilt på SVT. Jag har inget obegränsat wifi. Jag streamar inte så ofta och gillar att titta på TV framåt kvällen, kryssar lite i programutbudet och får ofta en lagom mix av underhållning och information. Under dagen är ofta SR P1 igång med ganska sakliga nyheter och många intressanta program. Tillsammans med tidnings- och bokläsande anser jag mig vara hyfsat välinformerad och allmänbildad. 

Men man är väl ändå inte bara till för att klaga, som det heter i visan. Kanske tar den nya generationen till sig fakta och kunskaper på ett annat sätt än jag. Varför skall man låsa sig vid vissa klockslag när man kan lyssna och titta när som helst på det man är intresserad av? Låt oss hoppas att den nya generationen är klokare än en gammal tablå-TV-tittande man som jag!