I
regniga juli hoppas vi att solen skall lysa som i barndomens somrar.
Men minnet är bedrägligt, någon slags förträngning inträder som
sållar bort regn och kyla och kvar finns de soliga dagarna blott.
Det verkar i alla fall som många av oss varje år glömmer att vi
bor på en nordlig breddgrad och att det är normalt att det inte så
sällan är kallt och regnigt under sommaren i våra trakter.
För
mig är det numera lättare att acceptera vårt opålitliga klimat.
Det beror nog på att jag som pensionär har gott om fri tid. Jag kan
fånga dagen, jag kan ta tillvara de soliga stunderna eftersom jag
inte behöver åka till jobbet längre. När långtidsprognosen visar
att det skall bli fint väder kan jag ta mig till fritidshuset eller
något annat vädernjutarställe.
Många
panikköper en resa söderut och svettas där i alltför hög värme.
Jag får soliga bilder från Kreta och andra grekiska öar, Italien,
Portugal, södra Frankrike,Turkiet, Thailand med flera ställen. Det
ser oftast väldigt fint ut, men det antyds att värmen kan vara
plågsam. Kanske skriver resenärerna så bara för att reta oss
kvarblivna frysande nordbor.
I
princip klarar jag kyla bättre än hög värme. Är det kallt
handlar det bara om att klä sig rätt, men för hög värme är det
svårare att skydda sig mot. Jo, man kan sitta instängd i lokaler
med kylande aircondition eller ligga i poolen, men då har man väl
lite missat syftet med att åka till värmen. Jag har en vän som
brukade fara till Brasilien varje sommar. Han har av olika skäl
slutat med det. Ett skäl är den olidliga värmen. Han berättade
hur han den sista resan bodde i en stad i Amazonas. På dagarna gick
han från den ena luftkonditionerade affären till den andra, det
fanns inte så många sådana att välja på, och människorna där
tittade misstänksamt på den den svettande nordbon, när han för
femte gången kom in i affären utan att köpa något...
Jag
minns hur jag en mycket varm dag kom till Levanto i Italien med fru
och två barn. Vi sökte något boende och tog oss till turistbyrån.
Kvinnan där undrade varför vi nordbor frivilligt åkt hit till den
olidliga värmen. Själv skulle hon på semester om några dagar.
Till Skandinavien! En annan gång var vi i Paleochora på Kreta mitt
i sommaren. Det var mycket hett och den lilla lägenheten vi hyrde
saknade luftkonditionering. På natten sov vi nakna och svettande
utan täcken eller lakan. (Men okej, den resan var mycket trevlig och
minnesvärd ändå.)
Ibland
tycker jag att det här med brist på sol och värme är ett
lyxproblem i en värld med krig, svält och väldiga
flyktingströmmar. Men samtidigt inser jag att vi här i norr behöver
dagar av värme, sol och ljus. Och får man mest regn, åska och
blåst på sin sommarsemester blir man inte glad. Folk kan till och
med bli så deprimerade att de måste gå i ljusterapi.
Jag
kikar på väderprognosen i min laptop. Några regniga dagar skulle
följas av solsken innan regnet kommer tillbaka igen. Men prognosen
visar fel. Bara moln och för mycket blåst idag. Jag, som anser mig
tämligen väderokänslig, känner mig lurad! Halva sommaren
återstår, men kanske blir det ändå en resa söderut framåt
hösten...
