tisdag 29 juni 2021

Klimatfrågan





Jag sitter vid fritidshuset i skärgården en dag efter midsommar. Utanför på fjärden rusar vattenskotrarna som galna jättelika sjöinsekter. Det finns något hänsynslöst och icke sjömansmässigt över deras framfart. Förarna ser ut att vara ungdomar med hela livet framför sig. Jag undrar för mig själv vad de tänker om klimatet och miljön när de ilsket bullrande släpper ut sina bensinavgaser. Det ser inte ut att vara något som bekymrar dem alls.

De verkar inte bry sig om att en överväldigande majoritet av världens klimatforskare kommit fram till att det pågår en global uppvärmning och att det är vi människor som till största delen orsakar den. Men kanske har de hört att det finns några forskare som förnekar detta. Ibland kallas de klimatförnekare, men det är ett konstigt ord. Ingen förnekar väl att vi har ett klimat? Klimatskeptiker är en bättre benämning på den lilla klick som ifrågasätter forskarmajoritetens slutsatser. 

Jag stöter på en svensk skribent när jag fördjupar mig i ämnet. Han heter Staffan Mörner och driver klimatforum.com. Han är en konservativ liberal och verkar vara väl insatt i frågan. Jag har läst ett par av hans texter där han starkt ifrågasätter ”klimatkrisens” trovärdighet. Mörners och de övriga skeptikernas huvudargument verkar vara dessa: -Man blandar ihop väder och klimat. -Det är naturliga temperaturcykler, solens fläckar och jordaxelns lutning som orsakar temperaturförändringarna. -Temperaturmätningarna och modellerna för att räkna fram förändringarna är inte tillförlitliga. -Påståendena från majoriteten av klimatforskarna om att en temperaturförändring sker är falska eller missvisande.

I så fall synnerligen intressant om den globala omställningen till fossilfritt och ansträngningarna att minska koldioxidutsläppen är en jättebluff! Man frågar sig undrande: Varför?! Också mycket uppsendseväckande när Mörner hävdar att den mycket stora forskarmajoriteten inklusive FN's klimatpanel IPCC, direkt eller indirekt, är betalda av stater och företag för att komma fram till slutsatsen att det är vi människor som orsakar uppvärmningen! 

Det är också intressant att det huvudsakligen är nationalkonservativa, halvrasistiska krafter som driver frågan politiskt. En som ivrigt hävdar att forskarnas uppgifter om klimatkrisen är ”fake facts” och ”fake news” är Donald Trump. Bolsunario i Brasilien har liknande åsikter och här hemma har vi SD. Jag kommer osökt att tänka på de av tobaksindustin betalda forskare som en gång hävdade att rökning är totalt ofarligt...

Jag kan inte annat än att misstänka, att de som hävdar att förändringen av klimatet inte beror på oss människor försöker hitta skäl att fortsätta leva som vanligt. Som två av de tre aporna vill man varken se eller höra det som de flesta anser vara verklighet och sanning. Men många av skeptikerna och förnekarna snackar däremot högt om att gasa på i fossilsamhället. De vill ha ”buisiness as usual”! Och de struntar i att de flesta av den lilla minoritet forskare, som kommer fram till att vi människor är oskyldiga till Jordens uppvärmnig, är betalda av fossilindustrin.

Den som lever får se vart världen är på väg. Jag hoppas på det bästa och stöttar de krafter som jag tror att mänskligheten och miljön behöver. Så skönt att sätta sig i den lilla segelbåten och tyst glida iväg med hjälp av vinden. Eller att stilla paddla kajaken och lyssna till fåglarna, vinden och sjöbruset. Och så sköna de stunder då man slipper höra vattenskoter-buset!





tisdag 15 juni 2021

Att renovera ett utedass


Ibland blir man överväldigad av all den ganska osorterade information som faller över en. Vad kan jag göra åt allt lidande? Vad kan jag göra åt diktatoriska storebrorsstater, åt det växande miljöhotet eller åt ungdomskriminalitet och maffiafasoner? Inte mycket, men var och en kan göra något lite. Så infinner sig skulden. Man betalar lite mer till någon organisation som arbetar för en bättre värld och man gillar rätt åsikter på facebook och andra ställen. Men oron finns kvar. Vad att göra?

Jo, man kan engagera sig mer och djupare, leva mer konsekvent, ta ansvar och så vidare... Men man kan också dra sig undan, ägna sig åt sig själv och försöka glömma orättvisor, våld och världens lidande. Åtminstonne för en stund. 

Så gjorde jag och en kompis. Vi åkte ut till fritidshuset på en ö i en stilla landsända. Sedan vatten och avlopp installerades där för tio år sedan finns det WC på stadsvis i det gamla fiskarhuset. Sedan dess står utedasset från 1940-talet och förfaller. Behövs det längre? Skall det rivas eller renoveras? Jag hade bestämt mig för det senare. För vad gör man om avloppspumpen på ön strejkar? Dessutom är det en kulturgärning att bevara gamla dass, anser jag.

Att jobba tillsammans med en sådan praktisk uppgift är kul och avkopplande. Mycket snack och trevligt umgänge. Världens larm tystnar lite. Visserligen hade vi mobilerna med oss och teven gick en stund om kvällarna, men bastun, den fina naturen och solnedgången lockade mer. Liksom ejderhonorna och deras ungar, näktergalarna i ekarna, havstruten på udden, tärnorna, vildgässen, den brödtiggande svanen och den svarta musjagande huggormen. På landet kommer det lilla livet närmare och världshändelserna känns avlägsna. Man känner en lantlig stilla ro.

Vi hann med att fixa det mesta. Som att rätta upp grundstommen och lägga nytt golv, riva trasig halvrutten vägg och sätta upp en ny, tillverka en ny dörr, byta trasigt fönster mot ett nygammalt och att måla utvändigt med falu rödfärg. Det lilla hemlighuset står stadigt igen. Och nu har talgoxen som häckar i holken på dassets sida åter fått ro en stund. Vi blev inte riktigt färdiga. En del återstår: Som att spika upp nya locklister, vitmåla taklist, hörn, dörr- och fönsterkarmar och kanske att måla grön färg på dörren. Plus lite finputsning och målning invändigt. Det får bli så småningom. 

Kompisen dricker av medicinska skäl inte alkohol, så det blev inget brännvin. Bara alkoholfri öl för honom till maten. Och jag var ganska solidarisk. Därför blev inga snapsvisor sjungna. Annars hade den här varit lämplig sista kvällen på ön. Även om vårt skithus inte längre står och lutar:


Grannens skithus har ramlat omkull / vårat står där och lutar / så låt oss taga en liten sup / sen får vi se hur det slutar.
En sup för vår hals / den skadar inte alls / men kanske den snickaren mutar”

Melodi: Byssan Lull