Rädslan regerar

Jag såg ett reportage på TV om den hårdbevakade gränsen mellan USA och Kanada! Det påminner mig om den tid då jag med fru och två små barn passerade gränsen till DDR i en Citroen 2 CV. ”Haben Sie pistolen oder automatvaffen mit?” frågade gränsvakten med stenansikte och utan någon som helst humor. När vi åkte ur landet undersökte de bensintanken med en specialpinne och tittade med speglar om det fanns någon under bilen! Idag behandlas de   som skall in i USA från Kanada på liknande sätt. Varför? Jo, på grund av rädslan för terrorister efter 11:e september. Det är bara ett exempel på följderna av rädslan för ”terrorism” och ”ondskans axelmakter”.

Det är en rädsla som är lönsam för vissa. Terrorismhot sätter fart på produktionen av vapen. Det gör också rädslan för eventuella framtida krig. Skjutvapen, övervakningsutrustning, bomber, robotar, krigsfartyg och flygplan kostar! Det militärindustriella komplexet har en perfekt affärsidé: Det gäller att hålla rädslan vid liv! Och den måste få utlopp i ständig rustning och lagom stora krig då och då. 

Vapenhandeln är big business. Världen spenderar över 1000 miljarder dollar årligen på det militära. USA står för över 40% av världens militärutgifter! Näst mest spenderar Kina (ca 7%) därefter kommer England, Frankrike och Ryssland med runt 5% vardera! (http://www.globalissues.org/article/74/the-arms-trade-is-big-business) 

Sverige är idag världens största vapenexportör i relation till folkmängden. Åren 2001 till 2010 fyrdubblades svensk vapenexport till en försäljning på 13,6 miljarder år 2010. År 2005 passerade andelen av svenskt krigsmateriel som exporteras 50%. Huvuddelen av vapenexporten är för strid. (Wikipedia). Kostnaden för 40-60 exemplar av Jas 39 Gripen i nästa generation blir 90 miljarder kronor enligt försvarsminister Karin Enström. (Ny teknik 25 aug 2012)

Det måste finnas en väg ut ur denna galenskap! Jag är helt övertygad om att de flesta skattebetalare världen över vill ha fred på Jorden, förståelse och vänskap. De vill inte att deras pengar skall användas till krigsmaterial och vapen. Tänk om de hjärnor som finns i denna destruktiva sektor i stället arbetade för bättre miljö, för energi som inte förorenar och med hur man fördelar jordens resurser rättvist och hållbart. Tänk om välvilja och omtanke fick regera och kloka personer med mänsklighetens bästa för ögonen fick styra. Det borde vara möjligt!

Till minne av en svunnen tid?