tisdag 15 augusti 2023

Vår bästa tid är nu


Det finns bara nu, men eftersom du ofta har med dig det förflutna i ditt sinne och planerar för framtiden, så kanske du missar det där nuet. Ja, Carpe Diem = Fånga Dagen, det har vi hört många gånger. Men hur gör man det? Hur fångar man dagen och lever i nuet? Är det en klyscha som få lever efter? Eller ett modeuttryck som används ofta men sällan tillämpas?

Sedan några år gäller pensionärstid för mig. Jag har gott om fri tid med få fasta aktiviteter. Planerings-horisonten blir kortare. Åren går fortare men dagarna saktare. ”Denna dagen ett liv” (eller kanske denna veckan), gäller ofta för mig. Jag gillar långsamheten och tycker det är skönt att slippa vardagsstress och att passa jobb- och barntider. Förutsättningarna för mig att fånga dagen är goda! Jag improviserar och småplanerar i nuet och fångar dagen ganska bra, tror jag.

Så i stort är mitt liv lugnt, men inte stilla utan ganska omväxlande. Jag försöker fokusera på det positiva i stället för det negativa. Jag försöker följa mitt samvete och leva här och nu så gott det går, och att leva ansvarsfullt och solidariskt även om det är svårt i induvidualismens tidevarv. ”Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem”, uppmanas vi till i en känd bok. Det är en gyllene regel inom de flesta kulturer. Ibland uttrycks den såhär: ”Behandla andra så som du själv vill bli behandlad.” Det är nog lättare att tillämpa när man lever saktare och närmare nuet.

Men är verkligen vår bästa tid nu? En tid med råa krig, upprustning, flyktingströmmar, svält, rasism, allt fler diktaturer och religiös fanatism. En tid med uppvärmning av vår planet med torka, skogsbränder, stormar, störtregn och översvämningar som följd. Därtill den sjätte massutrotningen. Fem globala massutrotningar har kraftigt minskat antalet djur och växter på Jorden. I den nya geologiska tidsåldern, antropocen, anser forskarna att vi människor står för den sjätte utrotningen. Dystert! 

Hur kan jag må bra trots att framtidsutsikterna är så deprimerande? (Inte ens priset på bensin och diesel har sjunkit! Ha, ha.) Jag känner kluvenheten. Det är nog självbevarelsedrift att ordna det så bra som möjligt för sig själv och de närmaste. Inte sällan förnekar eller förtränger jag budskapen om en värre framtid. Nästan omedvetet. Samtidigt försöker jag leva så att jag något lite bidrar till en bättre framtid. Eller i alla fall till hoppet om en sådan.

Men vi har ingen bättre tid än den vi lever i nu. Det går inte att välja. Du lever här och nu! Det gäller att göra det bästa för dig själv och alla andra av den tiden. Men Völvans och Snorres spådom om Ragnarök ljuder hotfullt i bakgrunden: ...Hårt är i världen, hordom mycken, yxtid, klingtid, kluvna bliva sköldar, vindålder, vargålder innan världen störtas... 

När man ser, läser och tänker på allt detta är det risk att den här sången känns ironisk:

Inga kommentarer: