Du osköna nya värld

Klonade hundar   Foto: Europaportalen

I princip tycker jag att man skall tänka positivt, men det är lätt att fastna i negativa banor. Som när jag ser ett program om kartläggningen och digitaliseringen av människans genóm (= arvsmassa) och travesterar namnet på Aldous Huxleys kända och framsynta roman "Du sköna nya värld". Kartläggningen av vår arvsmassa är i det närmaste fullbordad. Kloning av människor kan genomföras. Sydkorea och Kina leder utvecklingen i ett gemensamt företag som heter Boyalife group.

Man kan redan få sin hund klonad så att man får en exakt kopia av den.  Ett slags evigt liv är inom räckhåll... Man kan ju göra samma sak med människor! Endast etiska skäl har hittills hindrat att det genomförts. Chefen för kinesiska delen av företaget, Xu Xiaochun, sa redan 2015 att tekniken finns, men att man ännu inte ägnar sig åt kloning av människor. ”Det enda som avhåller oss från det är eventuella reaktioner från allmännheten”, säger han. Så vi vet vad vi har att vänta!  https://www.svt.se/nyheter/utrikes/kina-fabrik-hoppas-kunna-klona-manniskor

Ett historiskt kärnvapenavtal bröts när USA och därefter Ryssland nyligen sade upp INF-avtalet (Intermediate-range Nuclear Forces) från 1987, där medeldistansrobotar som når mellan 50 och 550 mil avvecklades. Skälen sägs vara att Ryssland åter har skaffat sådana missiler och att USA kan ha sådana i sina antimissilramper i Europa. Viktigast är kanske att Kina som upprustar kraftigt inte var med i INF-avtalet. Hotet från de fruktansvärda vapnen har vi till viss del glömt bort, och man vill inte höra talas om hur nära det varit att kärnvapenkriget satts igång med flit eller av misstag. Nu är det alltså igen fritt fram för en global kärnvapenupprustning. Du osköna nya värld!

Hoten mot miljön på vår planet blir allt tydligare. “Land degradation, biodiversity loss and climate change are three different faces of the same central challenge: the increasingly dangerous impact of our choices on the health of our natural environment.” Detta sades redan på Clintons tid. Rapporterna om att världen mår illa och att vi inte förmår minska utsläppen tillräckligt är tunga fakta. Men vi vill inte höra på. Jag känner till viss del igen mig när den norske psykologen Stoknes anger fem skäl till att vi inte tar till oss fakta: 1.Klimatförändringarna upplevs som avlägsna och osynliga, de ligger långt fram i tiden då vi redan är döda. 2.Domedagsliknande rapportering om klimathotet ger oss känslor av skuld vilket leder till flyktbeteende. 3.Det blir en inre konflikt mellan vad vi vet och vad vi gör vilket leder till tvivel och till slut till förnekelse. 4.Förnekelsen leder till att vi lever vidare utan att ändra livsstil. 5.Vi slutar att ta till oss fakta som utmanar vårt sätt att leva. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/orsaken-till-att-du-inte-bryr-dig-om-klimathotet-de-fem-d-na

https://www.wwf.se/klimat/klimatforandringar/

”Kom så glömska med din grönska”, diktade Almqvist. Förträngning och förnekande får många av oss att bekymmerslöst leva som om ingenting har hänt. Vari finns då hoppet om en bättre framtid? Jag tror att det finns i att allt fler får kunskap och insikt och engagerar sig i frågor som kan rädda världen och mänskligheten. Trots den här ganska negativa texten tror jag som sagt på att tänka positivt. Det finns många som på olika nivåer verkar för en bättre värld, som individer och tillsammans. I politiken, i privatlivet och i föreningar av olika slag. 

Men vad gör jag själv? Inte särskilt mycket. Snacka går ju... Jag bör nog fylla i de där korten med inbetalning till Läkare utan gränser och Humans Right Watch, och fortsätta att stötta Greenpeace och Svenska Naturskyddsföreningen. Och privat argumentera för en solidarisk och miljövänlig livsstil. Och försöka leva som jag lär...