Skilda världar

 

Det finns en TV-serie som skildrar människorna i ett engelskt slott. Tjänarna och de som betjänas. De rikas överdådiga hus som en symbol för samhällets orättvisor. Som i den klassiska bilden ”Kapitalismens samhällspyramid”. Många ryser och tycker att det är hemskt att det var så på den tiden. ”Var så på den tiden?” Inkomstskillnaderna är gigantiska också idag i England, och de ökar kraftigt i landet Sverige.

I min bekantskapskrets har jag både fattiga och rika. Från moderater till vänsterpartister, kanske också någon sverigedemokrat. Jag märker att folk isolerar sig i sin krets och har lite kontakt med andra. Och man vill inte gärna se att det finns annan ekonomi, andra värderingar och vanor utanför den sociala grupp man själv tillhör. Särskilt om man är välbeställd! Jag möter t.ex. ganska ofta förvånade miner, inte bara från de på solsidan, när jag berättar att jag bor i hyresrätt. Dessutom i en kommunal sådan. Bor inte alla i eget hus eller bostadsrätt, tänker den förvånade och tycker tyst att jag är ett dumhuvud som inte äger mitt boende och inte kommer att tjäna pengar på det. 

 

I den offentliga bastun på kallbadhuset sitter rika och mindre bemedlade sida vid sida. ”E´ du med i hyresgästföreningen? Va, fan – e´du sosse!”, säger tandläkaren som bor i stor villa och spelar golf i Marbella ett par veckor om året. ”Jag åker aldrig buss eller tåg, det är väl bara miljönissar som gör det. Jag har bil för fan!”, säger hantverkaren med eget litet företag. ”Man kan inte ha en fackföreningsboss som statsminister!”, säger han som är högre tjänsteman på nå´n bank. Sverigedemokraten försöker övertyga omgivningen med ”Om vi skippar globaliseringen, sköter oss själva, lämnar EU och stoppar den hemska invandringen så kommer Sverige bli bästa platsen på jorden!”. Vänsterpartisten suckar och säger att allt ont beror på den giriga kapitalismen. ”Om vi bara blev av med den skulle vi medborgare äntligen få ett människovänligt och jämställt samhälle utan orättvisor!”

 

”Nej, nej”, säger moderaten, ”det kommer alltid att finnas orättvisor. Och är man duktig skall det väl för fan löna sig! Varför skall jag behöva betala skatt för att underhålla oduglingar och latmaskar !? ” ”Jaha, lev du ditt egoistiska lyxliv och strunta i miljön och världens lidande”, hör man från miljöpartisten. ”Dina barn och barnbarn kommer att få betala och lida ont för din själviskhet och oansvarighet, men det skiter väl du i!” ”Klart det skall löna sig att arbeta”, säger en sosse, ”men vi måste vara solidariska med de svaga här hemma och i världen. Vi måste betala skatt för att folkhemmet skall fungera! Det duger inte att bara vissa ska få bra utbildning, vård och omsorg.”

 

Men det är sällan de skilda världarna konfronteras så tydligt. För det mesta håller man sig inom sin krets och dunkar varandra i ryggen, bekräftar sina ”rätta” åsikter och de andras ”felaktiga och korkade” sådana. Detta har blivit än värre när de flesta på nätet bara tar del av sådant som styrker deras egna åsikter. Och när hot och hat har ersatt ärlig diskussion baserad på objektiva fakta. Så sorgligt!

I den offentliga bastun är det sällan ordkonfrontationer som ovan hörs. Enklare att prata om väder, sport och lite mer neutrala nyheter och hålla inne med sina värderingar och politiska åsikter tills man är i sin egen grupp eller i rätt forum på nätet. Så fortsätter vi tyvärr att leva i skilda världar i stället för att försöka förstå varandra, mötas och komma fram till vad som är bäst för oss alla. Men det verkar vara en omöjlighet...