Påskkonstigheter

Jag har firat påsk igen. Denna gång i Östergötland tillsammans med särbon och hennes närmaste släktingar med familjer. Ett ganska okristligt firande, men nog med flera traditioner inbakade. Många av de gamla påskkonstigheterna lever kvar, en del håller på att försvinna och några nyare har lags till. Jag har roat mig med att läsa på lite: 

Påskhelgen börjar på skärtorsdagen före påskdagen som i Sverige sedan 1844 infaller den första söndagen efter den första metonska /eklesiastiska (!) fullmånen som infaller på eller efter 21 mars. Påsken infaller då tidigast 22 mars, senast 25 april. Varför påsk? Som de flesta av oss vet firas påsken inom kristendomen till minne av Jesus som enligt Nya Testamentet plågades, dog och uppstod från det döda då. Det tänker vi inte så ofta på i vårt sekulariserade land.

Påsktupp. Tuppar, hönor och kycklingar har varit påsksymboler och -dekorationer sedan 1800-talet. I kristen tradition är tuppen förknippad med att Petrus förnekade Jesus: "I detsamma gol hanen. Då kom Petrus ihåg Jesu ord, huru han hade sagt: ´Förrän hanen gal, skall du tre gånger förneka mig.´Och han gick ut och grät bitterligen." (Matteus 26:74-75) Bild här intill av Diego Velazquez. Wikipedia 

Påsklamm. Lammkött har inte ätits så länge i Sverige eftersom fåren i gamla tider inte födde förrän senare på våren. Påsklamm är en judisk tradition. Inom kristendomen är ätandet kopplat till det påsklamm som lärjungarna åt tillsammans med Jesus på skärtorsdagskvällen. Slaktandet symboliserar också Jesu död och uppståndelse som 'det sanna påsklammet´. 

Påskhare. En tysk tradition som kom till vårt land i slutet av 1800-talet. Påskharen placerade ut ägg eller påskägg fyllda med godsaker. Snälla barn fick leta efter dem och äta av det goda när de hittade äggen. Även nuförtiden söker barn efter ägg som den där haren har lagt ut. 

Ägg & Påskägg. Förr var det förbjudet att äta ägg under den 40 dagar långa fastan före påsk. Under den tiden värpte hönsen så att det fanns gott om ägg till påsk. Ända sedan medeltiden har man målat ägg till påsk för att markera deras stora betydelse. Ägg har sedan gamla tider varit en symbol för livets återfödelse. Inom kristendomen står det för liv och för Jesus uppståndelse. Traditionen med påskägg av papp fyllda med sötsaker kom hit (med haren?) från Tyskland på 1800-talet.

Fisk till påsk I gamla tider var påsken inte en mathögtid. Det var långt sedan man skördat och slaktat och man hade inte lika mycket mat som till jul. Därför åt man lax, sill och ägg som var mat man kunde få tag på i påsktider. 

Påskmust är det samma som julmust, bara med annan etikett på flaskan. 1922 bytte tillverkaren Roberts AB i Örebro namn på sin alkoholfria julöl till Julmust. Nästan all påsk- o julmust tillverkas med det företagets hemliga essens som bas.

Påskgodis. Förr åt man sötsaker när fastan var över. Som vi har märkt har den traditionen stärkts mycket i vårt land i och med det blev tillåtet med självplock av lösgodis i butik vid mitten av 1980-talet.

Påskris. Ursprunget verkar vara fastlagsriset med vilket man sedan 1600-t i hemmen risade/piskade varandra med björkris på fettisdagen eller på långfredagens morgon till påminnelse om Jesus´ lidande. Numera används påskriset mest till utsmyckning i hem och i offentlig miljö. Fågelfjädrar verkar bli allt sällsyntare och ersätts ofta av tygtyll.

Påskkärring & påskgubbe: En (utdöende?) tradition sedan 1800-t i Sverige och Finland. Barn klär ut och sminkar sig till kärringar eller ibland till konstiga gubbar och knackar på hos grannar för att tigga godis. 

http://sandis013.blogspot.com/2019/04/haxor-och-paskkarringar.html

Påskeld eller påskbrasa tändes på påskaftonkvällen. Syftet skall ha varit att skrämma påskkärringar på väg från Blåkulla! Det är en tradition som kom till västsverige från Nederländerna under 1700-talets andra hälft. Seden lever kvar på några ställen, särskilt på öar i Göteborgs norra skärgård.

Bild: P. Grahn

Påskbrev. En sed från tidigt 1800-tal. Framför allt ungdomar ritade en påskbild och rimmade några rader. Brevet, utan avsändare, veks ihop och stoppades in genom någon dörrspringa. Ibland delades de ut av påskkärringar. Traditionen lever i västra Sverige. Nuförtiden kan breven ersättas av handritade påskkort.

Påskrundor. Sedan 1960-talet ställer konstutövare av olika slag under påsken ut sina alster i ateljeér eller andra lokaler. Detta för att intresserade skall kunna åka runt och titta o/el köpa. Rundorna har utökats alltmer under senare år. I Skåne t.ex. finns idag minst fem olika rundor. Totalt visar och säljer där över 500 konstnärer, mest kvinnor, sina konstprodukter under påskveckan. https://sandis013.blogspot.com/2021/04/n-ar-varen-ar-har-i-skane-blommar-ocksa.html

Kalla delen av påskaftonsbuffén

Påsksamvaron var trevlig och påskmaten smakade bra! Påskgodis i en stor skål, påsktupp och några färgade fjädrar i köksfönstret. Ägg, sill, potatis, rökt lax, köttbullar, prinskorv, påskmust, öl, snaps, Janssons frestelse, broccolipaj m. m. på påskaftonsbuffén. Kokt lax med tillbehör och vin till maten på påskdagen. I ny konstellation på annandag påsk serverades lax igen. Men varken lamm eller kyckling denna påsk. Och vi såg inte en enda påskkärring!

https://www.youtube.com/watch?v=9HzRNs2xWBI (Johan Glans om påsken)