Fyra franska fregatter

Näbbgäddorna går i stim längs den västra kusten. Rapsfälten lyser intensivt gula I det rutiga skånska landskapet och ramslöken blommar härligt. Vi tar tacksamt emot bokarnas skira grönska och ser att både ek och ask snart kommer ikapp. Jag går i det fina naturreservatet Rövarekulan. Tyvärr har en bro längs vandringsledan förstörts och tagits bort, och stora fallna träd spärrar stigen på flera ställen. Anslagen till att ställa sådant till rätta har minskat så vi får traska på bäst vi kan. 

Också anslagen till studieförbunden minskar. Med en halv miljard. Minst trehundra replokaler har stängts, och åtta av tio folkhögskolor har stora ekonomiska problem när statsbidragen har krympt. Men staten har råd köpa fyra fula franska fregatter för över fyrtio miljarder kronor! Med dem satsar man på insatser för ett krackelerande NATO i stället för försvar av Sverige och Östersjön, anser en del experter. De tycker att man borde gjort annorlunda: ”Flera små, snabba korvetter, många landbaserade långdistans-luftvärn samt  drönare och autonoma system.” Antagligen har de rätt, men jag är mycket skeptisk till de enorma satsningarna på krigsmaterial. (Bild Wikipedia. Fransk fregatt 2026)

Till detta vill man ha tusen miljarder till ny kärnkraft. Pengar som svenska folket ska stå för till största delen! Bland annat genom ett garanterat högt elpris i fyrtio år efter att atomkraft-verken byggts. På den nuvarande regeringen låter det som att landet kommer att gå under om vi inte får ny nukleär kraft. Logiskt sett borde majoriteten av Europas länder redan ha drabbats av detta bittra öde eftersom de är utan egna kärnkraftverk. Se bara på de allt fattigare grannarna Norge och Danmark… Nej, jag tror att vårt land kan få den energi vi behöver mycket snabbare och billigare än med dessa tusen kärnkrafts-miljarder! (Bild: Affisch av Gittan Jönsson)

Varför är det allt större skillnader i politiska frågor mellan män och kvinnor? Dessa olikheter är tydligast bland ungdomar. En mycket stor majoritet kvinnor lutar åt det rödgröna blocket, och män sympatiserar i stor utsträckning med högerpartierna. För kvinnorna gäller klimat, miljö, generös välfärd, organisering av samhället i stort och en mer humanistisk inställning till livet. Männen betonar lag och ordning, hårdare straff, minskad migration och har en mer materialistisk syn på tillvaron. Unga kvinnor är överrepresenterade i sympati för Miljöpartiet, bland unga män är Sverigedemokraterna största parti.

Förmodligen är det långt fler män än kvinnor som gillar köpet av de fyra franska fregatterna, och stödet för ny superdyr kärnkraft är klart mindre bland kvinnor än bland män. En intressant faktor i sammanhanget är att kvinnor i genomsnitt har högre utbildning än män. De med lägst utbildning är män som röstar på SD. Enligt Verians senaste mätning är det i gruppen män mellan 50 och 64 som Tidöpartierna har sitt starkaste stöd. Bland kvinnor mellan 18-29 år säger två av tre att de skulle rösta rödgrönt.

Om man generaliserar blir det såhär: Det verkar finnas en manlig samhällssyn med rötterna högerut. Lag och ordning, stränga straff, så få invandrare (särskilt muslimska sådana) som möjligt, kött, tekniska prylar, bensin & dieselfordon, flyg, vapen, pengar och kärnkraft. Ja, och den stora gruppen kvinnor med rödgröna rötter är engagerade i natur och klimat, vegomat, i en frikostig välfärd, i kultur och jämställdhet. De är för kollektivtrafik och energi från sol, vind och vatten, de är ofta invandrarvänligare och pro Palestina.  

- Jag hör av mina barn och ser på nätet att skillnaderna märks också på datingfronten. Många kvinnor dumpar män som lutar åt SD-och högerhållet. Hur det är omvänt vet jag inte…

Välbefinnande och lycka

Ibland känner jag för att fly världen. Mentalt och fysiskt. T.ex. genom att vara några dagar ensam på lantstället i Blekinge, eller bara en lång solopromenad i naturen. Också ett bastubad med kalldopp är ett försök att varva ner och få lite ro i kropp och själ. Skärmar, ljud och den alltid närvarande mobilen, att ständigt vara på gång bygger upp en skadlig stress som man inte alltid är medveten om. Den vill jag bli av med.

Är det en självklarhet att jag blir lyckligare av fler och nya ägodelar? Ny bil. Nytt kök. Ny bostad. Nya häftiga och dyra resor. Ny kvinna/man. En biljett till finalen i fotbolls-VM i USA, och så vidare… Nej! Att skaffa något nytt, t.ex. en bil, ger en bedräglig känsla av tillfredsställelse som går över ganska snabbt. ”Lyckan den bor ej i oxar eller kor och den kan heller inte köpas för pengar”, sjöng redan Evert Taube. Helt rätt hade han kanske inte, men många hamnar i den bedrägliga fällan av att vilja ha mer pengar och nya prylar fastän man redan har tillräckligt.

Vidare är jag trött på stormakternas narcissistiska och makthungriga ledare med sina uppblåsta egon. Makt över olja och handel, enorma militära muskler att härska och förstöra med, och otroliga ansamlingar av rikedom hos några få är vad de har att erbjuda. De styr i olika politiska system, men den gamla kända maktpyramiden är i princip den samma. Förutom en ganska ohämmad materialism saknar dessa stormakters ledande skikt en hållbar livsfilosofi och är utan vettiga svar. Det är makt, pengar, ägodelar och tomhet som gäller.

Med sina brister är de jämförelsevis små skandinaviska länderna föredömen. De sex ”lyckligaste länderna” i World Happiness Report år 2026 är dessa: 1.Finland  2.Island 3.Danmark  4.Costa Rica (Grattis!) 5.Sverige  6.Norge. De är ”lyckligast” därför att här finns -Hög tillit: Stor tillit till medmänniskor och offentliga institutioner -Trygghet: Starkt socialt skyddsnät, bra sjukvård och utbildning -Frihet: Individuell frihet att forma sitt eget liv -Låg korruption: Fungerande samhällsstruktur (Bilden intill: På bröllop i Finland) 

Jag såg nyligen en intressant dokumentär om Bhutan på STV. Landet är inte med på listan över de lyckligaste. Kanske deltar Bhutan inte i undersökningen. I det lilla landet bland Himalayas höga berg ersätts det vanliga BNP (Bruttonationalprodukt) av begreppet GNH (Gross National Happiness). Bhutans GNH vilar från början på fyra grundpelare: Goda styrelseformer. Hållbar socioekonomisk utveckling. Kulturellt bevarande. Miljövård. https://www.svtplay.se/video/j16GGL5/anne-och-anders-i-bhutan/1-i-lyckans-fotspar?video=visa

Senare har grundpelarna delats in i nio områden: -Levnadsstandard -Hälsa -Utbildning -Tidsanvändning -God samhällsstyrning -Ekologisk mångfald och återhämtningsförmåga -Psykologiskt välbefinnande -Samhällsgemenskapens vitalitet -Kulturell mångfald och återhämtningsförmåga. (Wikipedia)

När ”happiness” översätts med ”lycka” är det lite missvisande. ”Välbefinnande” är ett ord som passar bättre. Kanske är det också så att landets buddism och tron på att vi återföds till många liv minskar stressen i bhutanesernas liv?  (Bild: Bhutans statsvapen)

- Det ser ut som att grunderna för välbefinnande och lycka i Bhutan, i de fem nordiska länderna och i Costa Rica är ganska lika. De är små, bra organiserade, välordnade och ganska jämställda och jämlika samhällen. I Bhutan tillkommer en andlig trygghet och tillhörighet som vi i de skandinaviska länderna tycks klara oss utan. 

Eller saknar…