Sommarångest

I regniga juli hoppas vi att solen skall lysa som i barndomens somrar. Men minnet är bedrägligt, någon slags förträngning inträder som sållar bort regn och kyla och kvar finns de soliga dagarna blott. Det verkar i alla fall som många av oss varje år glömmer att vi bor på en nordlig breddgrad och att det är normalt att det inte så sällan är kallt och regnigt under sommaren i våra trakter.

För mig är det numera lättare att acceptera vårt opålitliga klimat. Det beror nog på att jag som pensionär har gott om fri tid. Jag kan fånga dagen, jag kan ta tillvara de soliga stunderna eftersom jag inte behöver åka till jobbet längre. När långtidsprognosen visar att det skall bli fint väder kan jag ta mig till fritidshuset eller något annat vädernjutarställe.

Många panikköper en resa söderut och svettas där i alltför hög värme. Jag får soliga bilder från Kreta och andra grekiska öar, Italien, Portugal, södra Frankrike,Turkiet, Thailand med flera ställen. Det ser oftast väldigt fint ut, men det antyds att värmen kan vara plågsam. Kanske skriver resenärerna så bara för att reta oss kvarblivna frysande nordbor.

I princip klarar jag kyla bättre än hög värme. Är det kallt handlar det bara om att klä sig rätt, men för hög värme är det svårare att skydda sig mot. Jo, man kan sitta instängd i lokaler med kylande aircondition eller ligga i poolen, men då har man väl lite missat syftet med att åka till värmen. Jag har en vän som brukade fara till Brasilien varje sommar. Han har av olika skäl slutat med det. Ett skäl är den olidliga värmen. Han berättade hur han den sista resan bodde i en stad i Amazonas. På dagarna gick han från den ena luftkonditionerade affären till den andra, det fanns inte så många sådana att välja på, och människorna där tittade misstänksamt på den den svettande nordbon, när han för femte gången kom in i affären utan att köpa något...

Jag minns hur jag en mycket varm dag kom till Levanto i Italien med fru och två barn. Vi sökte något boende och tog oss till turistbyrån. Kvinnan där undrade varför vi nordbor frivilligt åkt hit till den olidliga värmen. Själv skulle hon på semester om några dagar. Till Skandinavien! En annan gång var vi i Paleochora på Kreta mitt i sommaren. Det var mycket hett och den lilla lägenheten vi hyrde saknade luftkonditionering. På natten sov vi nakna och svettande utan täcken eller lakan. (Men okej, den resan var mycket trevlig och minnesvärd ändå.) 

 

Ibland tycker jag att det här med brist på sol och värme är ett lyxproblem i en värld med krig, svält och väldiga flyktingströmmar. Men samtidigt inser jag att vi här i norr behöver dagar av värme, sol och ljus. Och får man mest regn, åska och blåst på sin sommarsemester blir man inte glad. Folk kan till och med bli så deprimerade att de måste gå i ljusterapi.

Jag kikar på väderprognosen i min laptop. Några regniga dagar skulle följas av solsken innan regnet kommer tillbaka igen. Men prognosen visar fel. Bara moln och för mycket blåst idag. Jag, som anser mig tämligen väderokänslig, känner mig lurad! Halva sommaren återstår, men kanske blir det ändå en resa söderut framåt hösten...