Livets små detaljer

Härom dagen såg jag ett program om Ola Magnell och hörde honom säga: ”Det är viktigare att hitta sig själv än att bli en bra konstnär”. Men hur hittar man sig själv? Ola, som väl aldrig slog igenom riktigt som artist, jobbade uppenbarligen med att hitta sig själv. Hur gör man? Vem skall man fråga? Dali Lama, Påven, en indisk Guru eller någon annan vishetslärare...? Man kan nog få vägledning, men jag tror att man får hitta vägen själv. 

Jag återkommer ibland till Stig Johanssons ”Alla dessa dagar som kom och gick - inte visste jag att de var livet!”. Men det tror jag mig veta sedan några år. Livet består av dagarnas, ja dygnens detaljer och ögonblick. I dem kan man se sig själv och i bästa fall hitta rätt. Vissa stunder gör ont, andra känns bra. Här några av mina ganska nya goda stunder bland livets små, och ibland större, detaljer:

På en tågresa från Linköping härom sistens satte jag mig som vanligt bredvid en okänd medresenär. Förr talade man ofta med varann på tåget, men numera är folk för det mesta inte kontaktbara där de sitter instängda i sina lurar, mobiler och bärbara datorer. Denna gång började vi prata nästan genast. Det flöt på bra. Vi kände sympati och hade mycket gemensamt och kunde ha fortsatt att samtala  länge än. Men hon steg av i Hässleholm för vidare färd till Kivik. Vi lär nog inte ses igen. 

En naturrunda i solen med en kompis vid Salviksskogen nära Barsebäck. Vi satte oss på en hemmasnickrad bänk och tyckte vi såg en ny havsvik och en hittills okänd liten ö en bit söderut. Det visade sig att det var ett stort fält täckt av plast framför en trädkulle! - Att umgås är en viktig del av livet. En naturrunda, en fikastund eller några timmar på puben med en god vän eller flera kan vara mer värt än en Thailandresa.

För en tid sedan hade jag ett oväntat avspänt och trevligt möte på ett fik med en kär gammal vän. Det var över tio år sedan vi sågs sist. Då skiljdes vi åt utan att vara ovänner. Gemenskapen fanns fortfarande kvar och kändes äkta och genuin. Kanske ses vi igen.

Mina två söner fyller år tätt efter varandra. Fyrtio och femtioett i april i år. Det blev enkla och fina födelsedagar. Sönerna har givit mig så många stunder av glädje, stolthet och faderskärlek! Mina två systrar är annars de personer jag har känt längst i mitt liv. Vi ses ganska ofta. Snart blir det möte på en krog i Malmö eftersom också en av systrarna nyligen fyllt år. Vi två andra bjuder. Så har vi hållt på i många år. Stunder av syskonkärlek.

Båtmotorn som krånglat en hel del fungerade till sist. Trodde jag! Annars är att klura ut hur man lagar något och lyckas med det tillfredställande. Mina barn, alla deras kusiner o några till hjälptes åt att reparera och fixa på fritidshuset under en helg. Härligt! Deklarationen avklarad. En stund av lättnad. Några timmars skönt avkopplande bastubad, med vänner eller ensam. Blicken från en älskad hund. Det upplevde jag tillsammans med dotterns fina vovvar. Ett moln som glider vidare och släpper fram solen. Ett morgondopp i en stilla sjö eller i ett spegelblankt hav. En stund i naturen. Lång eller kort. För mig själv eller tillsammans med andra. God vind i seglen och solen i nacken. Nytt skidspår i glittrande vit snö under en blå himmel. Magnolierna som blommar i Lund till Valborg.

Stunder och ögonblick. Jag lade ut min första bloggtext för nästan exakt tio år sedan. När jag tittar tillbaks på texterna ser jag en lång och brokig kedja gjord av många av livets små detaljer. Betraktelser som kanske är en del i ett ärligt försök att hitta mig själv?

Jag har funderat kring det här tidigare: https://sandis013.blogspot.com/2023/02/dagarna-som-gick.html

Påskkonstigheter

Jag har firat påsk igen. Denna gång i Östergötland tillsammans med särbon och hennes närmaste släktingar med familjer. Ett ganska okristligt firande, men nog med flera traditioner inbakade. Många av de gamla påskkonstigheterna lever kvar, en del håller på att försvinna och några nyare har lags till. Jag har roat mig med att läsa på lite: 

Påskhelgen börjar på skärtorsdagen före påskdagen som i Sverige sedan 1844 infaller den första söndagen efter den första metonska /eklesiastiska (!) fullmånen som infaller på eller efter 21 mars. Påsken infaller då tidigast 22 mars, senast 25 april. Varför påsk? Som de flesta av oss vet firas påsken inom kristendomen till minne av Jesus som enligt Nya Testamentet plågades, dog och uppstod från det döda då. Det tänker vi inte så ofta på i vårt sekulariserade land.

Påsktupp. Tuppar, hönor och kycklingar har varit påsksymboler och -dekorationer sedan 1800-talet. I kristen tradition är tuppen förknippad med att Petrus förnekade Jesus: "I detsamma gol hanen. Då kom Petrus ihåg Jesu ord, huru han hade sagt: ´Förrän hanen gal, skall du tre gånger förneka mig.´Och han gick ut och grät bitterligen." (Matteus 26:74-75) Bild här intill av Diego Velazquez. Wikipedia 

Påsklamm. Lammkött har inte ätits så länge i Sverige eftersom fåren i gamla tider inte födde förrän senare på våren. Påsklamm är en judisk tradition. Inom kristendomen är ätandet kopplat till det påsklamm som lärjungarna åt tillsammans med Jesus på skärtorsdagskvällen. Slaktandet symboliserar också Jesu död och uppståndelse som 'det sanna påsklammet´. 

Påskhare. En tysk tradition som kom till vårt land i slutet av 1800-talet. Påskharen placerade ut ägg eller påskägg fyllda med godsaker. Snälla barn fick leta efter dem och äta av det goda när de hittade äggen. Även nuförtiden söker barn efter ägg som den där haren har lagt ut. 

Ägg & Påskägg. Förr var det förbjudet att äta ägg under den 40 dagar långa fastan före påsk. Under den tiden värpte hönsen så att det fanns gott om ägg till påsk. Ända sedan medeltiden har man målat ägg till påsk för att markera deras stora betydelse. Ägg har sedan gamla tider varit en symbol för livets återfödelse. Inom kristendomen står det för liv och för Jesus uppståndelse. Traditionen med påskägg av papp fyllda med sötsaker kom hit (med haren?) från Tyskland på 1800-talet.

Fisk till påsk I gamla tider var påsken inte en mathögtid. Det var långt sedan man skördat och slaktat och man hade inte lika mycket mat som till jul. Därför åt man lax, sill och ägg som var mat man kunde få tag på i påsktider. 

Påskmust är det samma som julmust, bara med annan etikett på flaskan. 1922 bytte tillverkaren Roberts AB i Örebro namn på sin alkoholfria julöl till Julmust. Nästan all påsk- o julmust tillverkas med det företagets hemliga essens som bas.

Påskgodis. Förr åt man sötsaker när fastan var över. Som vi har märkt har den traditionen stärkts mycket i vårt land i och med det blev tillåtet med självplock av lösgodis i butik vid mitten av 1980-talet.

Påskris. Ursprunget verkar vara fastlagsriset med vilket man sedan 1600-t i hemmen risade/piskade varandra med björkris på fettisdagen eller på långfredagens morgon till påminnelse om Jesus´ lidande. Numera används påskriset mest till utsmyckning i hem och i offentlig miljö. Fågelfjädrar verkar bli allt sällsyntare och ersätts ofta av tygtyll.

Påskkärring & påskgubbe: En (utdöende?) tradition sedan 1800-t i Sverige och Finland. Barn klär ut och sminkar sig till kärringar eller ibland till konstiga gubbar och knackar på hos grannar för att tigga godis. 

http://sandis013.blogspot.com/2019/04/haxor-och-paskkarringar.html

Påskeld eller påskbrasa tändes på påskaftonkvällen. Syftet skall ha varit att skrämma påskkärringar på väg från Blåkulla! Det är en tradition som kom till västsverige från Nederländerna under 1700-talets andra hälft. Seden lever kvar på några ställen, särskilt på öar i Göteborgs norra skärgård.

Bild: P. Grahn

Påskbrev. En sed från tidigt 1800-tal. Framför allt ungdomar ritade en påskbild och rimmade några rader. Brevet, utan avsändare, veks ihop och stoppades in genom någon dörrspringa. Ibland delades de ut av påskkärringar. Traditionen lever i västra Sverige. Nuförtiden kan breven ersättas av handritade påskkort.

Påskrundor. Sedan 1960-talet ställer konstutövare av olika slag under påsken ut sina alster i ateljeér eller andra lokaler. Detta för att intresserade skall kunna åka runt och titta o/el köpa. Rundorna har utökats alltmer under senare år. I Skåne t.ex. finns idag minst fem olika rundor. Totalt visar och säljer där över 500 konstnärer, mest kvinnor, sina konstprodukter under påskveckan. https://sandis013.blogspot.com/2021/04/n-ar-varen-ar-har-i-skane-blommar-ocksa.html

Kalla delen av påskaftonsbuffén

Påsksamvaron var trevlig och påskmaten smakade bra! Påskgodis i en stor skål, påsktupp och några färgade fjädrar i köksfönstret. Ägg, sill, potatis, rökt lax, köttbullar, prinskorv, påskmust, öl, snaps, Janssons frestelse, broccolipaj m. m. på påskaftonsbuffén. Kokt lax med tillbehör och vin till maten på påskdagen. I ny konstellation på annandag påsk serverades lax igen. Men varken lamm eller kyckling denna påsk. Och vi såg inte en enda påskkärring!

https://www.youtube.com/watch?v=9HzRNs2xWBI (Johan Glans om påsken)