Det här året kunde ha börjat bättre. Jag körde smittsäkert upp till väninnan/särbon i Linköping i egen bil måndagen den tjugoåttonde december. På nyårsafton cyklade jag med henne till en affär i utkanten av staden för att handla hummer. Jag hade svårt att hänga med i hennes takt. Det brukar inte vara så. Tänkte att däcken var dåligt pumpade, men det var inte det som var problemet. Samma dag fick jag reda på att yngste sonens sambo just testats positivt för corona. Jag hade varit mycket hastigt förbi hos dem med en påse presenter på julda´n. Hade jag kanske blivit smittad då?
Jag var snuvig och hostade lite och trodde väl att det var en vanlig förkylning. För sådana sjukdomar finns ju också i coronatider. Efter några dagar fick väninnan samma symptom. Jag började mer och mer misstänka att vi hade covid 19 och ringde 1177. Där blev jag mer eller mindre utskälld för att jag förflyttat mig från Skåne till Östergötland. - Håll dig isolerad! var det besked jag fick. Det gick inte heller att testa sig förrän det blev vardag. Och knappast alls för mig som inte var skriven i region Östergötland! Så jag bokade en självtest att hämta på ett apotek i Lund den fjärde januari. Jag körde hem på förmiddagen den dagen.
En vän hämtade testet och lämnade tillbaks det på apoteket när jag var klar. Efter någon dag ringde en smittspårare och berättade att jag hade covid 19. Särbon testade sig också och fick samma besked. Det kändes inte bra att ha tagit med sig den sjukdomen som nyårspresent! Jag hade lite huvudvärk, mycket snuva och konstiga hallucinatoriska drömmer och vaknade mitt i nätterna och kände mig som om jag sovit tio timmar för mycket. Febern var uppe i 39 grader. Vårdcentralen tyckte att jag skulle stoppa i mig Alvedon och Ibuprofen tre gånger om dygnet. Det gjorde jag också ett slag.
Tack för all vänlighet och omtanke jag mött! En gammal god vän och granne har handlat mat och apoteksvaror, äldste sonen har köpt massor med mat, ena svärdottern har levererat 18 glassklassiker, många har ringt och messat och visat omtanke. Mycket mobilkommunikation har det blivit! Jag har aldrig bevakat Tour de Ski och andra vintersportsaktiviteter så noga som dessa dagar. Inte heller har jag tidigare sett så mycket filmer och serier på teven och datorn. Det har inte varit så svårt att vara ”isolerad”.
Härom dagen när min temp till sist sjunkit till 37,3, d.v.s. nära normal, hörde jag på radion att Thorleifs sångare Thorleif Thorstensson, 71 år, gått bort i sviterna av covid 19. Jag har ingen relation till honom och hans band, men jag insåg hur illa det kan gå och hur lindrigt jag kommit undan! ( https://www.youtube.com/watch?v=pm-Auje3H3U Jag blir lite rörd av denna inspelning och fäller en tår för Thorleif)
Jag hade namnsdag samma dag. En vän meddelade att mitt namn, Jan, betyder ”Gud har förbarmat sig”. Det har han. Den här sjukdomen är nyckfull och jag verkar ha kommit billigt undan! Det har gått ytterligare några dagar då jag haft normaltemp, men jag blir fortfarande lätt trött och svettas vid minsta ansträngning. Det blir ytterligare några lugna dagar i ”karantän” innan jag kommer ut som antivirusman!
1 kommentar:
Så här säger Folkhälsomyndigheten:
Om du testats positiv för covid-19
Om testet visar att du har covid-19 kan du gå tillbaka till arbetet, skolan och annan verksamhet om du blivit frisk och minst sju dygn har gått sedan du blev sjuk. De två sista dygnen ska ha varit utan feber och att du i övrigt känner dig frisk. Detta gäller även om du har kvar enstaka, lätta symtom som till exempel lätt hosta, snuva eller lukt- och smakbortfall. Det baseras på bedömningen att personer med ett normalt tillfrisknande inte smittar andra med covid-19 efter sju dygn. Om du har blivit provtagen och inte har symtom räknas sju dygn från den dag testet togs.
Skicka en kommentar