Att ljuga

”Du skall icke bära falskt vittnesbörd mot din nästa”, lyder det åttonde budet. I Luthers Lilla katekes är förklaringen denna: ”Vi skola frukta och älska Gud, så att vi icke beljuga, förråda, baktala eller illa berykta vår nästa, utan urskulda honom, tänka och tala väl om honom och tyda allt till det bästa.” Det betyder alltså kortfattat att ”Du skall inte ljuga”. Ursprunget till de tio budorden finns i andra och femte Mosebok i Gamla Testamentet.

Hur många lyder det åttonde budet? Jag läser i flera artiklar om nutida lögnforskning att de flesta av oss ljuger någon eller några gånger om dagen. Män ofta för att framställa sig bättre än de är, medan kvinnor ofta sägs göra det för att skydda sig själva och andra. Jag läser vidare att de vanligaste lögnerna går ut på att framställa sig själv i bättre dager och om att ge komplimanger som är falska.

2 MOS 20:16

En lögn kan vara allt från en genomtänkt osanning för att gynna sig själv till en nödlögn, en så kallad vit lögn, för att inte såra en annan människa. Vissa ljuger och fuskar för att vinna egen fördel, andra för att inte göra en medmänniska ledsen. Jag pratar om detta med en vän som anser att inte ens nödlögner är okej. -Men är inte de rätt oskyldiga smålögnerna en del av det sociala spelet, undrar jag? -Nej, hon anser att man alltid skall tala sanning och också avstå från smicker och små vita lögner!

Jag minns ännu några av mina första lögner. Det var i tidig skolålder och jag gjorde det för att rädda mig från obehag eller bestraffning och för att göra mig bättre än jag var. Är vi i begynnelsen oskyldiga och sanna? När och varför ljuger man första gången i sitt liv? Kommer det av sig själv nå´n gång i barndomen eller lär vi oss att luras, fuska och ljuga?

Luriga tomtar!

Vid någon tidpunkt i senare barndomen inser man att föräldrarna och andra vuxna närstående inte är ofelbara. Flera intygar att deras tro på de vuxna rubbades när dom insåg att Tomten inte finns, att dom vuxna lurades medvetet. Eller att när man insåg det, tog man första steget in i de vuxnas krets. Det var ju på skoj de äldre lurades, och man lärde sig att vita lögner är en del av det sociala spelet. Precis som forskarna säger. Att man med små lögner kan undvika att såra andra, att man med dem kan framställa sig själv i bättre än man är och därigenom få fördelar.

Någon som känner igen sig? Det gör i alla fall jag. Men jag lyssnar på den renhjärtade väninnan och försöker bättra mig. Ljög jag nu? - Nej, jag tror inte det... försöker gör jag, men vem är ofelbar?