Den skapande fantasin

Härom veckan meddelades i medierna att det kanske inte blir fler av Nick Parks "Wallace & Groomit" -filmer. I värsta fall får vi inte se den ostälskande uppfinnaren och hans kloka hund i någon ny film. Den modellera som används i stopmotion-animeringarna har nämligen slutat att tillverkas! Men - några dagar senare meddelade produktions-bolaget Aardman Animations att det fanns tillräckligt med lera på lager. Fansen kan dra en suck av lättnad!

Samtidigt hörde och såg jag i radio och på TV om den legendariske nu 82-årige mäster-animatören Hayao Miyazaki och studio Ghiblis nya film ”Pojken och hägern”. Den vill man ju se! Och jag såg den tillsammans med äldste sonen och hans familj efter en god middag. Vi vuxna tyckte inte att det var hans bästa film, men barnbarnet Molly tyckte den var jättebra.

Det är något med animerade /tecknade filmer. Halva svenska folket hänger framför ”Kalle Anka och hans vänner” på julafton. Sverige är annars inte någon stor nation vad det gäller tecknade filmer. Med några undantag, i alla fall ett: Per Åhlin och hans Pennfilm. Där har den klassiska och älskade filmen ”Dunderklumpen” gjorts, liksom ”Resan till Melonia”, "Hundhotellet" och ”Karl-Bertil Jonssons julafton”.

Idag argumenterar vissa, till och med i DN, för att man skall minska tiden för så kallade praktisk/estetiska ämnen i svensk skola till förmån för ”nyttiga” ämnen som naturvetenskap och språk. Musik, slöjd och bild anses oviktiga. Av delvis samma skäl vill nuvarande regering dra ner på anslagen till studieförbund och folkhögskolor. Man förstår inte vikten av den kunskap, praktiska erfarenhet, glädje och kreativitet som dessa ämnen kan ge och utveckla. Jag tycker det är sorgligt. 

Men kanske är det typiskt för det kulturkarga ingenjörslandet Sverige. Det skall vara nyttigt och bekvämt. Jäkligt mycket el, kärnkraft, hårt stål och stora snabba bilar. Så lite ”kulturflum” som möjligt. Det kan ”de gröna khmererna” syssla med på sin fritid. Och kanske kan det vara farligt att uppmuntra den skapande fantasin hos unga människor. - Ibland kan man tro att de som argumenterar så har vissa diktaturstater som föredöme... 

Bild: Ronja Olofsson, 10 år

Min skapande fantasi blommar numera mest ut i nattens drömmar. Erkänner att jag nog slumrade till några gånger när jag såg ”Pojken och hägern”. Man skall inte käka på restaurang precis innan man går på bio! Filmen är full av sprudlande växlingar mellan då och nu och mellan dröm och verklighet. Vissa scenar är fantastiska, och flera recensenter har varit entusiastiska i sin bedömning av filmen. 

Men resultaten av skapande fantasi kan inte gillas av alla. Och det finns naturligtvis bra och dåligt. Från dansband till konstmusik, från välmenande amatörkonst till proffs som Karin Mamma Andersson eller Lars Lerin t.ex.. Ett lands själ består på sätt och vis av dess olika kulturyttringar. Citatmästaren Churchill lär ha sagt till en politiker som under andra världskriget yrkade på lägre kulturanslag: ”Vad skall vi annars ha att slåss för! Har vi ingen konst och kultur har vi inget att försvara!" 

Ett ganska slagfärdigt argument för att uppmuntra den skapande fantasin och kreativiteten också i vårt vinterkalla samhälle!