Första gången jag kom i kontakt med second hand/återbruk var för länge sedan. Det var nog genom de små gröna containrar eller klädboxar som fortfarande står utplacerade i staden där jag bor. De ägs av ideella organisationer, ofta kyrkliga av något slag. I dem kan man lägga kläder och skor som sedan skickas till behövande, eller så säljs det inlämnade här och pengarna går till hjälpverksamhet för människor i nöd. Men kanske lade jag först märke till second hand genom mina systrar som för länge sedan ibland jobbade på Emmaus Björkå i Småland. Där samlades det in stora mängder kläder som jag tror sedan skickades till södra Afrika.
Senare upptäckte jag second hand-butiker genom min dotter. Sista året i livet flyttade hon hem till Sverige och inredde det fina huset hon bodde i mest med begagnat. Jag var ofta med henne på upptäcksfärd i second hand-affärer. Jag märkte då hur många sådana det finns. Bara i lilla Lund finns det över tjugo av olika slag: Erikshjälpen, Emmaus, Myrorna, Svalorna, Röda korset, IM, Amnesty, Circle center, Fyrhuset, Fyndkällaren, The Vintch, Vintage o sånt, Busbra barn m.fl. Allt är inte ideellt, vissa av butikerna är helt kommersiella. I en del kretsar är det trendigt med begagnat och det finns lyxigare second hand-affärer.
Utmärkt att saker återanvänds och de där affärerna ger jobb åt många, även till sådana som har svårt att hitta ett jobb. Mycket av inkomsterna går till bra saker, till behövande här hemma och utomlands. På en promenad i Malmö mellan Triangeln och Dalaplan härom veckan såg jag 5-6 second hand-butiker. Publiken där var inte lyxshoppare, nej det var människor som har ont om pengar och som handlar kläder och annat så billigt som möjligt. Människor med invandrarbakgrund, arbetslösa, pensionärer och ungdomar. Allt fler letar efter det billigaste när pengarna inte räcker!
Behovet av sådana här affärer är delvis ett tecken på ett samhälle med snabbt ökande ekonomiska klyftor, samtidigt som det också visar på det enorma överflöd som finns i vårt land. Många av oss shoppar mycket mer än vad vi behöver, tröttnar på grejerna och lämnar dem till återbruk för att sedan handla mer igen. Det är "Jag konsumerar, alltså finns jag", som gäller! - för att travestera filosofen Descartes.
Jag har tidigare ytterst sällan handlat i sådana butiker, men har börjat igen inspirerad av dottern. Härom da´n köpte jag t.ex. en fin skjorta för 79 kronor. En väns sambo förstår inte hur man kan köpa kläder som andra redan använt. Så tyckte jag också, men har ändrat mig. Principen att återanvända saker i stället för att slänga, är bra. Och både när man ger och köper gör man kanske lite grand en god gärning. I alla fall känns det rätt för mig.
Jag har även sysslat med eget återbruk. Bortglömda saker återupptäcks och används på nytt. När jag tittar i klädkammare, garderober, bokhyllor och lådor hittar jag en del jag glömt bort och som kan återanvändas nu. Resten tänker jag samla ihop för att lämna till någon second hand-ställe med bra hjälpverksamhet. Inte till något företag som bara gör business på begagnat!
Till sist - i detta sammanhang kan jag inte låta bli att nämna och rekommendera nobelpristagaren Svetlana Aleksijevitj´s, idag väldigt aktuella, bok Tiden second hand – slutet för den röda människan. Hon har intervjuat hundratals människor i det postsovjetiska samhället och mästerligt ställt samman det till en bok som ger en intressant och realistisk bild av hur människor tänker och har det i det sönderfallna sovjetiska imperiet. Läs den!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar