Spara och slösa

I min tidiga ungdom fanns det en serie som hette ”Spara och Slösa” i tidningen Lyckoslanten. Den gavs ut av Sparbanken och riktades till oss unga. På den tiden var Spara ett föredöme. ”Nyckeln till välstånd är sparsamhet!”, sa gamla tidens sparbank. Idag är det nästan tvärt om. Slösa verkar har blivit det nya föredömet. Nu vill väl banken att vi skall låna så att vi kan konsumera så mycket som möjligt. Eller har jag fel?

Det rådde närmast självhushållning bland fiskarebefolkningen på min barndoms skärgårdsö på 1950-talet. Det är för bara några generationer sedan. Den tiden önskar nog få tillbaka, men det finns något att fundera över i detta. Var går gränsen för hur stor bekvämlighet vi behöver, och hur länge skall vi fortsätta att konsumera allt mer? Det meddelas ofta att det skulle behövas minst fyra jordklot om alla länders invånare skulle ha samma materiella standard som vi!

I den nutida energi- och el-debatten i dessa dyrtider talar bara några enstaka politiker om att hushåll och samhälle borde spara på el. I stället säger man att vi snart kommer att behöva dubbelt så mycket el i landet, och därför så fort som möjligt måste starta nya kärnkraftverk! En mer energi- och resurssnål livsstil vore önskvärd. Men ytterst få politiker i vårt land vågar säga det idag, och ännu färre verkar för att genomföra det. Valet är avklarat, och motsättningarna och det nya politiska landskapet gör inte situationen bättre. 

I min barndoms framtidsoptimistiska efterkrigstid var fortfarande sparsamhet en dygd. Man köpte sällan något förrän man sparat ihop pengarna. Föräldrarna manade oss att släcka ljuset för att inte slösa el, och man fick inte lämna bordet förrän man ätit upp maten på tallriken. Vem säger så idag? Nej, vi är bortskämda och har vant oss vid att slösa!

Vårt ekonomiska system bygger på att vi skall konsumera. Klart att vi måste göra det, men vi köper alldeles för mycket och dessutom en massa skräp som vi inte behöver. Marknaden skriker: Köp, kööp, köööp! Och vi köper för fullt. Paketen far kors och tvärs över jorden, ofta tur och retur. Överkonsumtion leder också till övervikt. Matlagnings-program på TV och artiklar om mat i tidningar vimlar det av, och kokböcker är bästsäljare. Samtidigt äter vi allt mer skräpmat och godis och blir allt tjockare!

Visst, jag är kanske en surgubbe som inte hänger med i utvecklingen. Numera åker man elsparkcykel i stället för att cykla, man slänger mat som inte är jättegod, hemmen flödar av ljus även om man inte är hemma, man tar bilen till köpcentret när man skall handla och flyger till soliga stränder så ofta man kan. Även jag halkar med på sådant då och då, men tänker också att snart är festen över. Antingen fortsätter detta chickenrace över stupet eller så övergår vi till en mindre slösaktig livsstil.

Skulpturskiss av Marianne Lundberg De Geer

Jag ser att tidningen Lyckoslanten har återuppstått med serien Spara och Slösa i ny tappning med en upplaga på 340.000 exemplar. Jag läser dess nya program-förklaring: Lyckoslanten vill på ett lockande och tillgängligt sätt öka barns kunskaper om ekonomi och stimulera till att frågor som rör ekonomi, sparande och entreprenörskap tas upp i skolan redan i årskurs 4-6. 

Jag vet inte riktigt vad det innebär. Skall försöka få tag på något exemplar av tidningen och kolla, men jag misstänker att man vill uppfostra barnen till att bli goda storkonsumenter så att de får en komfortabel resa till  "Lyckolandet": https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/k6qBP9/det-ar-en-komfortabel-resa-mot-undergangen