Med åren har jag blivit ganska beroende av att bada bastu, av att svettas i bastun och sedan kylas ner i kallt vatten. Ofta i vänlig samvaro med andra bastubadare. Som många vet är det svenska ordet bastu en förkortning av badstuga. Alltså en mindre byggnad eller ett rum som värms upp till hög temperatur för bad. I de flesta länder används det finska ordet sauna. Enligt wikipedia var bastu vanligt under medeltiden i nordeuropa men på grund av ”osedligt leverne” förbjöds allmänna bastubad på 15- och 1600-talen i många länder. I Sverige fick bastu-badandet ny fart mot slutet av 1800-talet, då främst av hygieniska skäl. Numera handlar att bada bastu mest om välmående och socialt umgänge, tänker jag.På initiativ av en vän som bor i Bjärred vid kusten nära Lund träffades jag och några vänner till honom den första oktober 2010 för att bada bastu och sedan snacka, äta och ha trevligt. Denna första träff var hos en kompis till honom i Helsingborg. Vi käkade där och badade bastu på anrika Pålsjöbaden. Det var vännen från Bjärred som föreslog att vi skulle fortsätta att träffas på detta sätt på olika bastuställen vid hav eller sjö i södra Sverige, och att vi skulle kalla oss ”Bastupågarna”. Så blev det, och det har rullat på ända tills coronaepedemin satte stopp. Men sedan en tid är vi igång igen. Vi brukar träffas runt 9 gånger om året. Helst skall bastun vara belägen så att man kan kyla sig i äkta havs- eller insjövatten. Vi har frekventerat dessa havsbad: Varbergs kallbadhus, Kvickbadet i Höganäs, Pålsjöbaden och Kallis i Helsingborg, Råå kallbadhus, Bjärreds Saltsjöbad, Ribersborgs kallbadhus och Sibbarps kallbadhus i Malmö, Det Kolde Gys i Köpenhamn, Skanör Falsterbo Kallbadhus, Karlshamns Kallbadhus och i bastu hos mig i skärgården utanför och vid Danskesjön i nordvästra Skåne hos en av medlemmarna. Vi har också badat på bastuflotte i Sövde- och Tjörnarpssjöarna, i tunna på Branteviks Vandrarhem och i bastu med kallpool i Hörbys varmbadhus. Och så har vi varit på badresor till Budapest och Rejkavik. Kanske har jag glömt något ställe...Jag är en ärftligt belastad bastubadare! Min far var stamgäst på Ribersborgs kallbadhus i Malmö, kallat ”Ribban” eller ”Kallis”, och han var senare också medlem i ”Isbjörnarna” som har en liten bastu på en brygga vid Ribersborgs-stranden i samma stad. Han var dessutom ordförande i Malmö Bastugille under tio år. På fritidshuset i Blekinge byggdes en bastu i slutet av 1960-talet. Jag badade då och då med farsan när jag var ung, men blev inte frekvent bastubadare förrän på 1990-talet. Då på Ribban, men sedan några år är jag i stället stammis på Bjärreds Saltsjöbad, "Långa bryggan", som ligger närmare Lund. Tyvärr är det badet sedan en tid stängt mellan 09.30 och 17.00 fyra vardagar i veckan på grund av högt elpris. Som pensionär badar jag helst förmiddag eller eftermiddag, alltså under arbetstid då det inte är så mycket folk i bastun. Tråkligt att jag inte kan bada så ofta där på grund av det. Det får väl bli ett och annat gästspel i Malmö eller Helsingborg i stället. För mig är det nämligen alldeles uppenbart att bastubadande gör gott för både kropp och själ!
Jag har skrivit om detta sista tidigare:
http://sandis013.blogspot.com/2015/03/mindfulness-genom-bastubad.html
Och här en artikel från Uppsala Universitet om nyttan med bastubad:
https://www.uu.se/nyheter/artikel/?id=15444&typ=artikel
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar