En flanör

Kanske är jag en flanör. Jag gillar att strosa omkring var jag än är, att iaktta, upptäcka, fundera, fika, filosofera, gå i naturen... och att bada bastu när det är möjligt. Jag har väldigt få fasta åtaganden. Just nu nästan inga. Det betyder inte att jag är osocial, för jag umgås ofta med släkt och vänner och pratar gärna med främmade människor. Jag gillar det, men jag tycker också om att vara för mig själv och jag uppskattar att ha mycket oplanerad, egen fri tid. Även då jag yrkesarbetade var jag sådan. Social och med i flocken men också en nyfiken men distanserad iakttagare. 

Paris. Påsk 2018

Många har behov av att synas, men jag vill gärna vara inkognito, en obemärkt iakttagare. Jag mår bra i det lilla. Stora arrangemang, pampiga fester och stora åthävor är inget för mig. Jag kan vara utan det mesta av det slaget. Jag ser mångas behov av fina bilar, märkeskläder, storslagna resor, tjusiga inredningar, nya kök och badrum med mera som stärker identiteten och ger status. Kanske går jag för långt åt andra hållet. Mina barn hånar mig ibland för att jag för ofta handlar det billigaste och särbon tycker nog att jag kunde hålla rent bättre hemma, slänga en del gammalt och uppdatera mig. 

Kanske är jag bara sparsam eller småsnål och offer för en falsk självbild? Jag skall inte förhäva mig. Också jag är medveten om hur jag klär mig och hur jag ser ut. Jag är inte utan fåfänga. Men att avstå från mycket av sådant som stärker andra människors identitet och självkänsla är nog något som ger flanören en del av hans idetitet. Ha! Som äldre är jag en slags onyttig dagdrivare, och det har jag väl rätt till efter ett långt arbetsliv. Men kan jag kalla mig flanör?

Charles Baudelaire. Foto Wikipedia

Jag söker på ordet och finner att det inte är entydigt. Synonymer till flanerare: promenerande, vandrare, dagdrivare, lätting, gatuvandrare, sprätt, rentier, dandy. Den som bäst representerar begreppet flanör är kanske den kände franske 1800-talsförfattaren Baudelaire. I en text om att vara en flanör skriver han: - - - För den sanna fanören, för den passionerade åskådaren, är det den största glädje att bygga ett hus i mängdens hjärta, bland rörelsens ebb och flod, mitt bland det flyktiga och infinita. Att vara hemifrån och trots det känna sig hemma överallt; att se världen, att vara i världens centrum. Och trots det fortsätta vara gömd från den. Åskådaren är prinsen som överallt gläds över sitt inkognito. - - - 

Jag inser att det är pretensiöst att kalla mig flanör även om jag är en iakttagande stads- och naturvandrare. Jag trivs i mina hemtrakter och känner mig nog inte hemma överallt i världen, och jag är knappast dess centrum mer än de flesta av mina medmänniskor. Enligt litteraturen verkar Paris vara, eller har åtminstonne varit, de äkta flanörernas huvudstad. Där fria intelligenta män ensamma traskar runt i staden ledda av tillälligheter. De betraktar storstadens liv och kultur utan att synas. De står liksom vid sidan om och över de vanliga strävsamma människorna. 

Jag har nog missuppfattat begreppet lite grand. Jag må promenerande älska det stilla livet och att iaktta hur det är och ser ut omkring mig, men jag är inte en äkta flanör. Nog bara en ganska vanlig ovanlig människa. Ungefär som du.

Var jag med och mördade skolan?

Ännu på 1970-talet var den svenska skolan i internationell toppklass. Jesper Rönndals programserie i SVT om mordet på den svenska skolan - ”Vem mördade skolan” - tycker en del är alldeles för tramsig och flamsig för att tas på allvar. Jag tycker att serien mycket bra beskriver vad som har orsakat svenska skolans förfall. När jag härom dan var på väg till min syster i Malmö passerade jag först en skola som heter Pro Civitas Privata Gymnasium med elever från välartade och/el välbärgade familjer och senare en annan skattefinansierad privatskola där alla barnen har invandarbakgrund. Segregeringen är fulländad!

När jag var ganska nyutbildad lärare kommunaliserades skolan under den dåvarande skolministern Göran Person. Det vill säga att kommunerna tog över driften av landets skolor från staten. Jag jobbade då på en välrenommerad gymnasieskola i Malmö. Fördelen med kommunaliseringen blev att många skolbyggnader renoverades och förbättrades, nackdelen blev att likvärdighheten urholkades eftersom landets kommuner satsade olika på skolan. Ett annant problem blev att läraryrkets status sjönk. Till skillnad från de flesta av mina kollegor tyckte jag då att det fanns en poäng i att kommunen, som redan ägde skolbyggnaderna, också tog över driften. Jag tänkte också att det var bra att skolbesluten decentraliserades och kom närmare de så kallade brukarna. Kanske hade jag fel och är i så fall lite medskyldig till mordet.

Jag ensam bildlärare för länge sedan

1994, nästan samtidigt med kommunaliseringen, kom det en ny läroplan för grundskolan där lärarrollen blev friare. Den betonade att lärarna skulle väcka lusten att lära och öppnade för olika former av lärande. De borgerliga partierna beskrev gärna den existerade skolan som ”flummig” och ropade, med skolminister Björklund i spetsen, efter ”kunskap” och fler och tidigare betyg. På den tiden hade vi det så kallade ”Relativa betygssystemet” med stegen 1-5. Inget av stegen var underkänt och enligt expertisen skapade det nationell likvärdighet i betygssättningen. Ingen betygsinflation förekom och det systemet sägs vara bättre än sitt rykte. 

Sedan införde en ny S-regering en tregradig skala G, VG och MVG som ledde till en begynnande inflation. Det vill säga att betygen blev högre medan kunskaperna blev sämre. Detta plussades på av betygsivraren Björklund med ett fjärde steg, IG = Icke Godkänd. I det nyaste svenska betygsystemet är det = F. Dessa underkända IG och F har blivit en utstraffande mekanism. En stor del av eleverna på grundskolan får inte behörighet att komma in på gymnasiet, vilket enligt ledande pedagogik-forskare är dåligt, och unikt för betygssystem i vår del av världen.

Carl Bildt och ett gäng kring honom förkunnade att de på 90-talet skulle skapa Europas bästa skola. Ledorden var valfrihet och friskola. Egentligen var man ute efter att skapa en privat vinstdrivande marknad på skolans område. Sverigedemokraterna som först var emot att skattefinansierade privatskolor skulle kunna gå med vinst, ändrade efter lite övertalning ståndpunkt helt. Resultatet har blivit en kraftigt segregerad skola där friskolekoncerner tjänar storkovan och betygsinflationen härjar. Det har jag aldrig gillat, men var kanske ändå medskyldig när jag ibland satte för ”snälla” betyg

Under mina sista 10-15 år som lärare exploderade datoriseringen. Läroböckerna försvann när datorerna och internet tog över. Eleverna använde ofta datorerna som nöjesmaskiner i stället för som arbetsredskap. Datorföretagen sålde förutom hårdvaran också pedagogiska koncept som inte fungerade. Forskning har visat att lärandet i skolan gick ner med datorernas intåg. Skolan har också byråkratiserats. Ett enormt arbete med detaljerade och snåriga betygskriterier i alla ämnen och kurser, och krav på att allt skall dokumenteras, tröttar ut lärarna. Skolinspektionen som främst tittar på dessa dokument är en ganska tandlös katt. De få skolor som döms ut kan snabbt startas igen med en ny styrelse.

När jag var ung fick man inte välja skola. Segregeringen var minimal. Så är det fortfarande i Finland som ligger i topp i Pisaundersök-ningarna. De dåliga svenska resultaten i Pisa har planat ut något men är fortfarande knappt medelmåttiga. Mycket tyder på att det beror på kommu-naliseringen, den ohämmde valfriheten, ett unikt system med vinstdrivande segregerande skolor, ett utstraffande betygssystem, byråkratiseringen och övertron på tekniska lösningar. Bristande integration av invandrare och läraryrkets degradering har också bidragit. Särskilt friskolor har stor andel obehöriga lärare och lärarutbildningarna har mycket svårt att få lämpliga sökande. 

Suck! Inte mycket jag, en ganska oskyldig och ambitiös före detta medarbetare i skolans värld, kunde eller kan göra. Men låt oss hoppas att även om operationerna varit misslyckade så kommer patienten att överleva, läka såren och så småningom må bra igen! 

https://www.svtplay.se/video/35159387/vem-mordade-skolan/vem-mordade-skolan-sasong-1-sista-sparet?info=visa