Att vandra i coronans tid

Aldrig har jag vandrat i naturen och traskat runt i och kring sta´n så mycket som under detta dryga coronaår. Ja, att promenera och vandra verkar vara extra populärt nu när covid 19 härjar. Jag har i alla fall aldrig sett så många som är ute och går på stadspromenader och naturvandringar. 

En app har blivit mycket populär i denna vandrartid. På min mobil är den markerad med ett hjärta. Den är ny för mig. Den visar hur många steg och kilometer jag gått var dag. Den har fungerat lite grand som en digital trigger. Härom dagen gick jag 14 km med en vandrargrupp. Bra! Bara 6721 steg i går, jag måste bättra mig i dag! Ha, ha.

Minns vi reglerna från början av pandemin?: Tvätta händerna ofta. Hosta och nys i armvecket. Undvik att röra ögon, näsa och mun. Stanna hemma om du känner dig det minsta dålig. Håll avstånd till omgivningen, även till vänner. Stanna hemma om du är 70 och äldre (!). Armbågshälsning uppfann vi väl själva och munskydd var inget Folkhälsomyndigheten rekommenderade.

Är vi slappare nu? Både och tror jag. Munskydd har blivit vanligare och folk håller avstånd hyfsat bra. Men det är ganska mycket folk på köpcentra, i affärer och på krogarna. Ja, här i Lund är många restauranger så fulla med människor, att man kan tro att pandemin är över. Men kyrkorna och idrottsarenorna får inte ta emot fler än åtta personer... 

Jag som är 70+ stannade inte hemma. Jag använde munskydd i början av epedemin när jag åkte tåg och i livsmedelsaffären. Jag stannade inte hemma, jag körde bl.a. till väninnan många mil bort. Efter nå´n dag där blommade en ”lätt förkylning” ut och jag smittade henne med coronan. Nu har vi båda antikroppar och jag får snart min andra spruta. Nu känns det som man varken kan smitta eller smittas. 

Men inte alla känner så. Fortfarande stämmer jag träff med folk som är rädda för att bli sjuka, men som är sugna på att gå en sväng i naturen. Ibland är vi flera, men oftast bara två. Vi kommer vanligen ensamma i varsin bil och går sedan en runda med någorlunda säkerhetsavstånd. Man käkar medhavd matsäck (eller fikar på ett halvtomt café) och snackar mycket. Ett trevligt sätt att umgås! 

Nu kan jag de flesta bra promenadställen i natur som finns i någorlunda närhet av min hemort. Man möter många vandrare och man säger ofta hej till dem man möter. Med kikare på magen och med naturkunninga vänner har jag blivit bättre på fåglar och blommor. Men alla som traskar runt är inte så vana. Det blir tyvär mycket skäp: papper, förpackningar och fulla hundbajspåsar (!) m.m., när svenskarna söker sig ut i skogen under pandemin. 

Det är Valborg och vädret ser bra ut. Jag postar den här texten och ger mig snart ut i Moder Natur. Kanske ses vi i Torup, i Lödde sandskog, vid Järavallen, på Risen, vid Salviken, i Skrylle och Måryd, vid Fjällfotasjön, på Knivsåsen, i Rövarekulan, i Dalby söderskog, på Kullaberg, i Fulltofta, på Billebjer, i Prästaskogen, vid Krankesjön eller i Skäralid. Hej, hej!

En runda konst

När våren är här i Skåne blommar också konsten på diverse konstrundor. Då kan man besöka konstnärer och konsthantverkare av olika kvalitet och dignitet i deras ateljeér och hem. Nu i covid-tider är det stora inskränkningar på det, men några rundor har i begränsad omfattning genomförts hittills i år. Idén med en konstrunda började i liten skala på Österlen i slutet av 60-talet. Östra Skånes Konstnärsgille bildades 1974 och har sedan dess stått för den mest kända konstrundan som äger rum en vecka kring påsk.

Detta sätt att visa, titta på, sälja och köpa konstprodukter har blivit allt populärare. Flera andra rundor har med åren tillkommit. När jag letar finner jag att det finns nio konstrundor i Skåne! Förutom den nämnda på Österlen också dessa: Nordvästra Skåne, Västra Skåne, Sydvästra Skåne, Mittskåne, Kristianstad, Hven, Skånes Fria Konstrunda och i år också Konstrundan On Line. Ett vanligt år visar över tusen konstnärer – amatörer, proffs och halvproffs - upp sina alster på detta sätt! Jag har inte tillräcklig kunskap för att säga något om kvalitén på det som visas. Mer än att den varierar...

I vårt utbildningssystem har så kallade ”Estetiska ämnen” ganska låg status. Bild och musik trängs undan alltmer av ämnen som anses vara nyttigare. Att bilder och musik är de största medierna i vår tid tycks inte spela någon roll. Inte heller att den kreativa kraften hos unga människor utvecklas i och genom dessa ämnen. 

Men driften hos vuxna att skapa konst och konsthantverk av olika slag tycks vara stor. Varför är det så? Kanske för att det helt enkelt finns en gädje och tillfredställelse i att skapa. Du gör något själv i stället för att passivt konsumera. Gillar folk det du gör får du dessutom bekräftelse och kanske en extrainkomst. Några få lever på sin konst. Då är konstrundan en viktig försäljningskanal. En del lär få in mer än halva sin årsinkomst där. Och det finns uppenbarligen ett stort intresse hos allmänheten för att besöka konstskaparna i deras hem och ateljeér. Och nyfikenhet kanske. 

Bild: Jan Sandström

Förutom alla dessa konstrundor finns det många tillfälliga och mindre statusfulla utställningslokaler. På en del ställen syns riktigt dåliga grejer. Man undrar hur många ”konstnärer” det finns egentligen. Definitionen på en sådan är flytande. Jag, som teoretriskt och i viss mån praktiskt har hållit på med konst under stor del av livet, har någon gång kallat mig konstnär fast utövandet varit en hobby. Och många av dessa tusentals konstskapare är väl just hobbykonstnärer eller hobbykonsthantverkare. Inget fel med det. Det finns mycket sämre saker att hålla på med. 

Bild: Jan Sandström

När jag tittar på vilka som är med i konstrundegrupperna i Skåne finner jag att det är mest kvinnor. Så till exempel i Nordvästra Skånes Konstnärsförening. Av 166 konstnärer är endast 57 män (ca). Mindre än en tredjedel! Om jag inte är felunderrättad är det också allt fler tjejer på konstutbildningarna i Sverige. För inte alltför länge sedan dominerade männen där och bland utövande konstnärer. Kanske är det fortfarande så men ett skifte verkar vara på gång. 

Bekräftar denna trend att män är från Mars och kvinnor från Venus, som det sägs i en välkänd bok? Och är det kanske så att fler kvinnor än män har någon slags konstverksamhet som hobby? Medan männen snickrar och fixar med bilen? Svara mig den som vet.

ps. Det går att klicka på bilderna så de blir större