Trädens värde

Vresbokar i Trollskogen

 

Yngste sonen är sedan några år trädgårdsanläggare och han har uppmärksammat mig på trädens värde ur många synvinklar: Ekonomiskt, kulturellt, estetiskt och miljömässigt. Läser att en man på västkusten stämt sin granne på en halv miljon för att denne fällt flera stora träd som stod på tomtgränsen. Han slog ihop alla fyra vinklarna och satte ett pris på det! På Gotland fällde en man fyra tallar som stod på grannens mark. I hovrätten dömdes han villkorligt för grov skadegörelse plus 185.000 kr i skadestånd. HD ändrade domen till skadegörelse av normalgraden, 80 dagsböter och 33.300 kr till grannen...

Tydligen är det inte lätt att värdera träd. Sonen säger att en ganska liten vuxen lind kostar ca 10.000 kr på plantskolan och att en fullvuxen stor hästkastanj representerar ett värde uppåt 250.000 kr! Jag läser på nätet om ett sätt att värdera urbana träd. Det heter Alnarpsmodellen och bygger på ett beräknat värde för ett nedtaget eller skadat träd. Man undersöker om ett träd av denna storlek är möjligt att köpa från plantskolan och vilka planterings- och etableringskostnaderna för det aktuella trädet är. Men modellen har en brist i att den inte tar i hänsyn till mjuka värden i form av biologisk mångfald, estetik eller kulturellt värde.

Många av oss har ett eller flera träd nära hjärtat. Ett klätterträd, ett vårdträd, ett särskilt vackert träd eller kanske ett mystiskt krokväxt gammalt träd. Själv minns jag bardomens höga tallar på morfar och mormors Grönviken, den åldrande ”Sillgökaeken” på Tärnö och den tjockstammade oxeln vid bryggan på Ekö. Jag har fascinerats av Sequoiadendrom giganteum, ”Mammutträd”, i Alnarpsparken och i Botán för att inte tala om de jättelika redwoodträden i the Muir Wood norr om San Francisco. 

 

En vårgrönskande bokskog är som en katedral och i Trollskogen vid Torna Hällestad är vresbokarna verkligen trollska. De får mig att tänka på de vandrande träden i Sagan om Ringen. Varje sommar ser jag de ståtliga askarna på gården Bönemåla vid sjön Vindommen i norra Småland. De lär liksom övriga av sin art vara dödsdömda. Det gör mig orolig med tanke på att Yggdrasil, som världen vilar på enligt asatron, är en ask!

Alla träden tillsammans utgör ”Jordens lungor”. Särskilt viktig är skogarnas förmåga att ta upp och binda kol i stora mängder vilket bromsar klimatförändringarna. Vår planets skogar skövlas i en oroande takt. Jag läser i en WWF-text att varje år minskar världens skogstäcke med 7,3 miljoner hektar. Det motsvarar att en skogsyta motsvarande Sverige försvinner vart sjätte år! Till 96 procent sker den avskogningen i tropiska skogar. 

 

Old Tjikko

Man blir inte heller glad av svenska kalhyggen och nyplanteringar i raka led. Men den totala skogsarealen minskar i alla fall inte hos oss. Och jag blir nästan rörd när jag läser om Old Tjikko, en gran på Fulufjället i Dalarna, som lär vara världens äldsta träd. De äldsta delarna är enligt C14-datering 9.550 år gamla! Vidare ser jag med glädje hur man planterar nya träd i en delvis förstörd allé i närheten av där jag bor. 

Så leve de fjällnära skogarna, nationalparkerna, naturreservaten och städernas fina träd!

I Söderåsens nationalpark