söndag 29 oktober 2017

Frid och frihet




Min erfarenhet säger att de flesta vill ha frid i sinnet och känna sig fria. Men det finns otaliga hinder på vägen: Jobb man inte trivs med, ensamhet, dåliga relationer, bristande självkännedom och dålig självkänsla är några. Liksom känslor av misslyckande och otillräcklighet och oro över klimatet och över tillståndet på vårt klot. Med mera.

Vi försöker lindra vår otillfredställelse och brist på harmoni. Ideellt arbete och välgörenhetsarbete av olika slag, engagemang i jobb och politik, intressanta hobbies, idrotts- och kulturintresse är saker som kan smörja välbefinnandet på flera sätt. Inte minst genom gemenskapen i grupper med samma intressen. Det gäller i hög grad även olika religiösa samfund och andliga rörelser. 

Men i vissa kretsar anses ”andligt sökande” vara det värsta man kan hålla på med. Det kallas flummigt, egoistiskt, världsfrånvänt och bortom all naturvetenskaplig logik och kunskap. Det sägs att vi i Sverige är ateistiska, kanske mest i världen. Men jag tror inte vi är så gudsförnekande som det påstås.

Att många kyrkor i vårt land är nästan tomma behöver inte betyda att svenskarna inte är intresserade av andliga frågor. Tvärtom. Olika former av yoga, kurser i mindfulness och i att nå insikt hos vishetslärare av olika slag är vanliga i vårt land. Och många mediterar eller går i terapi och hos psykologer för att få frid i sinnet. Mitt i det materiella välståndet eller överflödet är många trötta på konsumtionssamhället. Man söker något annat och alternativa livsstilar föds.

Vad är meningen med livet? Om inte förr så ställs de existentiella frågorna på sin spets när någon närstående dör. Lever människan vidare på något sätt efter sin fysiska kropps död? Kommer hon att möta de döda hon en gång älskade i livet? Har hennes liv här på jorden haft någon mening? Fanns hon till innan hon föddes? Även hårdnackade ateister kan svikta i de här frågorna inför kranka dödens blekhet. 

Jag tror att de flesta som har den inre frid och frihet vi längtar efter har gått igenom en lång process. De har nått en insikt och djupare förståelse av livet, döden, tillvaron och världen i en slags andlig resa som tagit lång tid. De har lugn, karisma och självklar säkerhet utan att vara självupptagna. De har stigit ur sina egon och är inriktade på att verka för världens och medmänniskornas bästa.

Ett mål att sträva efter!



Inga kommentarer: