I går, måndagen före nyårsafton, en
vanlig vardag, åkte jag ner till köpcentret för att handla på
systemet. Jag tog bilen. Det gjorde väldigt många andra också
eftersom köpcentra utanför stadskärnan är till för bilister. Jag
satt ganska länge fast i bilköer innan jag hittade en ledig
p-plats. Utanför Systembolaget var det också kö. En väktare
släppte in folk efterhand som andra kom ut. Inne på bolaget kunde
man knappt röra sig. Det såg ut som alla skulle köpa nyårsdricka
just denna dag. Man fick krångla sig fram till de varor man ville ha
och se´n ställa sig i en av de långa kassaköerna. Utanför
ingången satt en trött tiggerska som ingen tycktes lägga märke
till. Men kontrasten var talande.
Julen hade varit fin med barn och
barnbarn och anhöriga. Jag hade handlat måttliga presenter i
någorlunda god tid före julafton. Dagen innan aftonen utgick det
ett påbud att jag skulle vara tomte. Eftersom jag inte äger någon
tomtemask gick jag ut för att handla en sådan. Men dom var
slutsålda överallt. Först vid middagstid på julaftonen hittade
min svärdotter en i en ICA-affär. Så barnen fick en tomte. Jag
kände igen deras otåliga iver efter att äntligen få alla
eftertraktade paket. Jag kände igen deras lycka när dom fick det
efterlängtade och jag kände och såg tillfredställelsen hos
givarna.
Men glädjen över prylfesten ebbar ut
ganska fort och en slags tomhet infinner sig. Eller en slags tystnad
där gemenskapen, samvaron framför teven, vid granen och vid
matbordet lever kvar i sinnet. Jag fortsatte till väninnans släkt
på juldagen och upplevde ungefär det samma: Glädjen i att samtala,
promenera, äta och vara tillsammans.
Det
finns ett slags allvar i dagarna mellan jul och nyår. En
räkenskapens tid över det år som förflutit. Tankar över tidens
snabba gång. Vart bär det hän? En samling inför det nya ovissa
året. Kanske är detta inte något man känner i ungdomens år,
möjligen förstärks melankolin med stigande ålder.
Dagarna
blir långsamt ljusare. Det är nyårsafton. Jag skall gå på en
middag med några vänner. Sprattelvinet är inköpt och värdinnan
skall bjuda på hummer. Inga raketer i år, men vi går väl ut och
tittar på de andras fyrverkerier. Och skålar som vanligt för ett
Gott Nytt År...
1 kommentar:
Gott nytt år, Jan! Ett hett tips för nästa nyår är att inköpa drycken på själva nyårsafton som jag gjorde och då var det bara halvfullt i butiken och inga köer till kassorna!!! I alla fall här i Sickla. Kanske hade man väntat sig rusning för alla kassor var öppna för en gångs skull!
God fortsättning med din trevliga blogg! Kram Heléne
Skicka en kommentar