I denna digitala tid ser jag även många analoga spel och brädspel i bokhandeln. I min ungdom spelade vi Kina-spelet, = Kinaschack, i familjen. Pappa och mamma spelade det också ofta med våra norska grannar som bodde i lägenheten intill. Farsan ville gärna vinna och klagade högljutt när hans hoppväg blockerades av någon motspelare, fastän det är en normal del av spelstrategin. Numera spelar jag ibland Kinaschack med yngsta barnbarnet. Hon är duktig, men jag vinner för det mesta. Ibland låter jag henne vinna genom att göra några sämre drag.
När jag kollar på wikipedia visar det sig att Kinaschack inte alls kommer från Kina utan från Tyskland där det fick namnet Stern-Halma år 1892. Det är nästan samma spel som det äldre Halma som hade en kvadratisk spelplan. Det uppfanns 1883 av den amerikanske kirurgen G.H.Monks inspirerad av det engelska spelet Hoppity från 1854. Det svenska namnet är förmodligen en översättning av engelska Chinese Checkers, där Checkers syftar på Damspel. Kinaschack skall inte förväxlas med det gamla kinesiska schackliknande spelet Xiangqi som ibland kallas Kinesiskt schack.
Här kinaschackets spelregler i korthet: Man kan vara två till sex spelare. Börja med att placera ut de tio kulorna i respektiove bo. Målet är att få över alla sina kulor till motsvarande bo på andra sidan spelplanen. Kinaschackets bräde är utformat som en stjärna och spelarens bo är i en av stjärnans uddar. Kulorna får föras ett steg i taget i vilken riktning man vill, det är tillåtet att hoppa över andras kulor. Vill man förflytta sig snabbare kan man bilda ”stegar” med hjälp av antingen sina egna kulor eller använda sig av motståndarens. En stege är flera kulor i rad med ett ledigt hål mellan varje kula. Den spelare som först har fått över alla sina kulor till boet mitt emot har vunnit. Spela på. Det är kul och utmanande!
Minns min ungdoms korvkiosk på Tessins väg i Malmö. Förutom korv med bröd, ketchup och senap eller korv med hemlagat potatismos plus hackad gurka, = Bostongurka, kunde man köpa ”en special”, det vill säga korv i bröd med mos, senap och ketchup och Bostongurka på. Om man hade ont om pengar kunde man välja en ”falsk special”: ingen korv, bara bröd, senap, ketchup, mos och den där hackade gurkblandningen. I Göteborg fanns det både ”hel och halv special” med en eller två korvar i brödet under potatismoset och gurkmixen. När dottern flyttade till USA efter sekelskiftet bodde hon de första åren i Boston. Jag konstaterade att det inte fanns någon ”Bostoncucumber”, eller något som liknade Bostongurka i den staden.
Nej, Bostongurka är en svensk uppfinning från 1952 av Herbert Felix, då ägare av AB Felix. Han ville ta vara på gurksnuttarna i företagets livsmedels-produktion. Det blev en gurkmix som innehåller hackad gurka, lök, paprika, senapsfrö och kryddor. Namnet Bostongurka kom till vid en intern namntävling och har ingenting med staden Boston att göra! Sedan 1979 är det ett registrerat varumärke ägt av Orkla Foods Sverige AB. Björnekulla sålde också en gurkmix de kallade Bostongurka, men de stämdes av ursprungsägaren. Numera säljs gurkblandningar av flera företag under namn som Hackad gurka eller Gurkmix.
Jag undrar hur det är med Kindagurka, Pitepalt, Dijonsenap, Åkeröäpple, Skånsk spettekaka, Värmlandskorv med flera? Tillverkas eller odlas produkterna verkligen på den plats som namnet anger? När jag kollar lite finner jag till exempel att Arbogapastej tillverkas i Tranås, att tillverkningen av Boxholmsost flyttades av Arla från Boxholm till Östersund och att Göteborgskex numera tillverkas i Riga i Lettland. Men Knake eller Lunnaknake (Holmgrens charkuterifabrik) och Lunna Melle (Lundachark AB) är två konkurrernade knackwurstar som båda faktiskt tillverkas i Lund! Småländska och öländska kroppkakor är traditionell mat. Det finns också Blekingkroppkakor och Gotländska kroppkakor, alla med lite olika recept. De Smålandskroppkakor jag ibland köper i affären är tillverkade i Borgholm på Öland som knappast är en del av Småland! Vad det gäller namn och ursprung vet man i alla fall med säkerhet att Rysk roulette härstammar från Ryssland!
Till sist några ord om Julmust som säljs i stora mängder runt julen. Det är samma dryck som Påskmust, och den lär även finnas under namnet Sommarmust. Många olika bryggerier tillverkar dessa drycker, men det är AB Roberts i Örebro som äger det hemliga receptet. Det är ingen must utan en läskedrycksliknade alkoholfri maltdyck som i början av 1900-talet såldes som AB Roberts julöl. När man senare (1922) ändrade namnet till Julmust ökade försäljningen snabbt. Numera står denna falska must för cirka femtio procent av den svenska läskedrycksförsäljningen kring jul och nyår. Även jag dricker den gärna då trots att jag egentligen inte gillar läskedrycker!