fredag 15 november 2019

Dröm och verklighet


Ibland är det svårt att skilja på dröm och verklighet. Det ömma mötet med en kvinna från förr, lika ung och lockande som då. Det var en dröm. Men så verklig! Vem talade jag med om yngste sonens jobb? Jag tänker efter noga. Till sist kommer jag fram till att det var en dröm. Eller var det ett samtal i bastun? När jag ser och hör den narcissistiska amerikanske presidentens osannolika krumbukter på TV-n eller skärmen önskar jag att det bara är en dröm, en mardröm. Och den ytterst verkliga situationen, där jag utan pengar och mobil går vilse i en okänd storstad och inser att jag kommer att missa färden hem. Det var lyckligtvis bara en dröm.

Hål i verkligheten
Filosofen Nick Bostrom på The Future of Humanity Institute i Oxford var sommarpratare i år. Han leder en stor grupp där som forskar om och kring AI. Vad händer när vi snart har artificiell superintelligens med övermänskliga nivåer av tankeförmåga? Lever vi i en datorsimulering? Det är frågor man högst seriöst forskar kring där. Det är ingen dröm...
Det finns ett tillstånd då man är på väg att somna, eller håller på att vakna, då drömbilder och verklighet flyter samman för mig. Vilket är sannast och riktigast? Av någon anledning har en rad ur en spanske författaren Calderons pjäs ´Livet är en dröm´(1635) fastnat i mitt huvud sedan skolans spansktimmar: ”- - - la vida es sueno e los suenos suenos son”. På svenska: ” Så vad är livet? Bländverk. / Vad är livet? Dårskap. / Bara skuggor, bara spegling / – det största är just ingenting, / när hela livet är att drömma, / och drömmen själv en dröm.”  (Översättning Jens Nordenhök)

Ljusglimt
Men den älskade dotterns cancersjukdom är tyvärr verklighet även om det är så att vi lever i någon slags cyberrymd. Jag kan i alla fall tråkigt nog inte ändra på mjukvaran. Förhoppningsvis kan hennes duktige läkare det. Och bagen med gympagrejorna, som härom da´n trillade av pakethållaren på cykeln, var mycket verklig. Ända tills den försvann och inte återfanns trots noggrannt sökande. En vän undrade om jag verkligen haft den med, eller om jag bara hade drömt...

Drömmar om framtiden kolliderar ofta med verkligheten: - Det blev inte så som vi drömde om. - Drömmen gick i kras. - Vi drömde om en vit jul (men det regnade bara). - Drömmen om tomtebolyckan slutade i skilsmässa. - Han levde i en dröm (och fick ingenting gjort). - Man kan inte leva av drömmar... 
Jo, ibland sammanfaller dröm och verklighet: - Vår dröm gick i uppfyllelse. - Drömhuset blev vårt. - Det kunde jag inte ens drömma om! - Det blev en drömsemester. - Jag träffade en drömkille.

I vårt språkbruk står drömmen tydligen ofta för något positivt. Verkligheten är inte sällan jobbig, trist och förutsägbar. Drömmen erbjuder hopp. Om den inte är en mardröm förstås! Och mardrömslika tillstånd saknas inte. Varken här eller där. Men kanske väntar vi för mycket på att ´Dreams will come true´ i stället för att tackla verkligheten? 

Ovan molnen
Verkligheten. Den finns för oss i en bubbla begränsad av vinden från vår sol, hörde jag på radions P1 nyligen. Och vår sol är liten bland hundra miljarder andra solar i vår galax, Vintergatan. Och det beräknas finnas lika många galaxer i det Universum astronomerna kan observera! Svårt att fatta skalan på det hela. Kanske lever vi i en datorsimulering? Eller så är det hela bara en dröm...

fbclid=IwAR3fAxG15zF9x4PAY33Vkl5NPPVVcZ7KC4qJEyLejhZANE5z3JE9WLQPEBQ




Inga kommentarer: