Känslan av frihet

Frihet är ett missbrukat ord, inte minst inom politiken. Och ett svårt ord. 

Upplever jag frihet? Jag lever i ett land med yttrande- och pressfrihet och med hyfsat bra samhälls-service och -struktur. Alla, oberoende av ekonomi, har fri tillgång till skola, sjukvård, äldrevård mm. Och jag slipper förtryck, tvång och olika former av social, kulturell och religiös inlåsning. Så den friheten finns för mig, även om en del hävdar att vi lever i ett begränsande PK-samhälle.

Men det finns många fällor. Friheten att välja olika privata alternativ medför att välbärgade och högutbildade väljer oftare och mer medvetet. ”Valfrihet”, ett ord som många politiker älskar, har t.ex. inom skolans område lett till kraftigt ökad segregering. Det samma gäller boendet och i viss mån sjukvården. Friheten för dem som inte väljer eller inte kan välja minskar och samhället dras isär.

Hästar med begränsad frihet

”Den som är satt i skuld är inte fri”, sa Ernst Wigforss. Göran Persson skrev en bok med den titeln. I så fall är en stor del av landets befolkning ofri. Väldigt många står i skuld till banken. Nästan alla bostadsköp, många bilköp och inköp av kapitalvaror innebär att du är satt i skuld och i någon mening ofri. I det gamla bruks- och jordbrukssamhället var skuldsättningen för de som inte ägde mark o/el kapital närmast total och friheten ytterst begränsad. 

Är alltså rika människor friare än fattiga? Ja, har man råd att köpa allt man vill ha och kan nöjesresa när man har lust har man större frihet, anser nog de flesta. 

Fast mellan krav och plikter.   ("Sill i fara", Majlis Agbeck, 2019)

”Ty den som har, åt honom skall varda givet, så att han får över nog; men den som icke har, från honom skall tagas också det han har.” (Matteus 13 kap.) Det bibelcitatet uppfattas oftast som att det handlar om pengar, makt och rikedom kontra fattigdom och maktlöshet. Och det stämde ju väl då, liksom idag. Vi ser ökande ekonomiska klyftor hos oss och i världen. Men egentligen lär texten handla om de som har insikt om gudsriket och de som inte har det. I Jesus´ mening är det den som har gudsinsikten som är rik och därigenom också är fri. (Eller så är det som Joe Hill sjöng ironiskt om religionens inställning till de hungrande och egendomslösa: ”You get Pie in the Sky when you die”...)

Men frihet har också en djupare mental, psykologisk eller till och med andlig mening. Den som kan stilla sina behov och vara nöjd med livets nödtorft är fri. Liksom den som har ständiga fysiska och materiella behov starkt begränsar sin frihet. 
(Se även mitt blogginlägg ”Frid och Frihet” 2017.10.29)

Har då jag en känsla av frihet, frågar jag mig själv igen. Jo, det har jag. Särskilt som pensionär. Jag är fri att gå upp utan väckarklocka. Jag har inte längre krav från någon arbetsgivare eller något stressande företagaransvar, och många av vardagslivets plikter är borta. Att jag är så gammeldags att jag inte står i ekonomisk skuld till bank eller någon annan bidrar också till min känsla av frihet. Jag kan styra min tillvaro själv. Livet har i viss mån lärt mig att leva enkelt och vara nöjd med det. Och livets slut skrämmer mig inte. Jag är fri...

”Freedom is just another word for nothing left to loose”

Janis Joplin:  https://www.youtube.com/watch?v=CQ-QfMv7Fzw 

Kris Kristofferson m.fl.: https://www.youtube.com/watch?v=5COkfKywjJA

Flyg, flyg, flyg...

I år har jag flugit mer än jag brukar. I våras ända upp till Longeyearbyn på Svalbard och nyligen till Seattle i nordvästra USA. Annars sätter jag mig inte så ofta och inte så gärna i ett flygplan. Och det där har blivit värre med åren. 

Jag blir nervös av incheckningsproceduren, irriterad över de höga matpriserna i taxfreeområdet, lätt förnedrad i säkerhetskontrollen, trött på väntandet och köandet vid gate och in i och ut ur den trånga flygmaskinen. Man känner sig inklämd, fastlåst och utlämnad i kupén. Där sitter man som en fånge och håller artigt in armarna medan man petar med plastbesticken i smaklös mikrovärmnd flygmat. 

När jag till sist med jetlag i kroppen stigit ur flygplanet känner jag mig som indianen som efter en lång flygresa satte sig ner och väntade på sin själ... Jag tycker alltså att flyg är ett ovärdigt och onaturligt sätt att tranporteras på. Tacka vet jag tåg! Men det är svårt att ta tåget till de platser jag fugit till i år. Man är tvungen att flyga ibland. 

Jag tror att mitt livs första flygresa gick till Gotland. I en DC 3:a tillsammans med far, mor och lillasyster. På den ön åkte vi sedan rälsbuss! Det var då det. Minns också att jag en gång i tidig ungom flög med pappa från Bulltofta i Malmö till Köpenhamn! Otroligt nog finns det trots broförbindelse fortfarande en flyglinje mellan de städerna. Fastän den nuvarande flygplatsen MMX Sturup ligger dryga tre mil från Malmös centrum.

Under några år i början av 2000-talet flög jag ofta mellan Sturup och Umeå. Jag hade en väninna där som jag besökte då och då över helger och kortare ledigheter. Man bytte flyg på Bromma. Det gick inte att ta tåget till så korta besök. Och på den tiden fanns inte begreppet ”flygskam”. Några flygresor ut i Europa har det blivit genom åren: London, Innsbruck, Rom, Madeira, Kreta, Berlin, Gdansk, Barcelona, Reykavik, Paris,Tallin. Och så har jag besökt dottern i USA via flyg till Boston, San Francisco och Seattle.

Något positivt med flygandet? Jo, det är överlägset snabbt och för resor till andra världsdelar nästan det enda alternativet. Och på resor ut i Europa än så länge mycket billigare än tåget. Några gånger har jag känt en svindlande lätthet när jag i flygkabinen som en fågel kikat ner på jorden och då känt en slags ömhet över den lilla blå planeten vi bor på. Den myllrande storstaden eller det svånavigerade landskapet blir till en överskådlig kartbild där uppifrån. Och den kosmiska skönheten ovan molnen är ibland himmelsk!

Men jag känner mig lättad var gång planet landat, och jag väntar då otålig på att få komma ut ur den klaustrofobiska kabinen. Tacka vet jag det jordnära tåget! Där stiger jag lätt ut och in från centrum till centrum, och jag kan röra mig fritt och traska in i restaurangvagnen när jag har lust. Där slipper jag incheckning, köande, säkerhetskontroll, trängsel och flygrädsla. Nej, far och flyg för flyget!