Stjärntecken och horoskop

Fiskbetraktare

Fortfarande frågas det ofta om vilket stjärntecken man är född i. Jag tycker att det är förvånansvärt att detta lever kvar i vår tid. Inte så sällan möter jag personer som frågar vilket tecken man är född i och som tror att detta kan säga något om vad man är för sorts typ. Fast det är kanske inte på fullt allvar, mer som en kul grej, när man talar om stjärntecknens karaktärer och läser horoskop? Jag har mycket svårt att tro på den urgamla föreställningen om att planeternas inbördes ställning på himlavalvet i födelseögonblicket skulle ha ett avgörande inflytande på vem vi är, på vår personlighet och livsgärning!

Men jag minns en av kompisen Pers vänner som var astrolog och tog detta på största allvar. Hon menade att det är var föräldrars plikt att låta en astrolog ställa det nyfödda barnets livshoroskop, så att man uppfostrade och handskades med barnet på rätt sätt. Hon gjorde sådana horoskop och var mycket noga med att ta reda på plats, dag och klockslag för födelsen. Aspekter, dekader och accendenter. Se´n levererades ett ytterst utförligt horoskop på flera sidor till hjälp i föräldrarnas uppfostrargärning!

Härom dagen läste en person jag känner väl ur en horoskopbok för mig. Där stod det vad man är för en om man är född i mitt stjärntecken. Några dagar efteråt roade jag mig med att kolla om jag (jungfru) och ”fjärrbon” (fisk) anses passa ihop. Här nedan citat ur två olika horoskop. Det fanns några rader som ingav visst hopp, men ´kompatibiliteten´ angavs vara bara två hjärtan av fem. Vi borde kanske avsluta vår relation snarast...

Känsliga fiskar

Ni är motsatser, vilket brukar anses vara en positiv indikator för kärlek och äktenskap. Men samtidigt så har ni väldigt olika sätt att se på livet och personligheter som skiljer sig mycket åt. Med detta i åtanke är det underligt att ni ens är attraherade av varandra. - - - Jungfrun är ett rationellt och mindre känslosamt tecken. Fiskarna, å andra sidan, är väldigt känslig och extremt intuitiv. Sättet ni uttrycker er själva på och era världsbilder, är väldigt olika. Detsamma gäller sättet ni visar kärlek på.”

”Jungfrun och fisken kan ha svårt att förstå sig på varandra. Jungfrun begriper inte vad fisken söker efter och tycker att han eller hon borde se till vardagen i stället för till drömmarna. För fisken är kärleken livets allt och en känslomässig upplevelse som måste flöda fritt. Fisken hittar inga svar i Jungfruns logik, och tvivlar på dennes perspektiv.” 

Jungfru. Anders Zorn, Östergötlands Museum

Tja, beskrivningarna stämmer inte jättebra, men jag anar att det är skillnad på s.k. seriösa horoskop och tidnings- och näthoroskop som de ovan. När jag söker i några, antagligen mindre seriösa, källor på internet efter vad mitt stjärntecken ger för karkaktärsdrag, får jag kortfattat ihop det här: Blyg, analytisk, självmedveten, produktiv, rastlös, kritisk mot dig själv och andra, skeptisk, förnuftig, trägen och flitig, föränderlig, tvekar ofta, ser och fastnar i detaljer, svår att förföra, ger dig inte hän.

Jungfrun är kanske inte en jättekul typ... Alltid känner man igen sig i något, men en del vill man inte kännas vid. Vilket är då det bästa stjärntecket? Klurig fråga. Beskrivningarna av tecknens karaktärer verkar vara utformade så att var och en kan känna sig nöjd, ja nästan bäst, oberoende av vilket tecken man är född i. Själv är jag dock inte säker på att jag är född i det bästa stjärntecknet. - Jag är ju en kritisk och skeptisk Jungfru! Ha, ha...

Ljuger kameran?

Att kameran kanske ljuger bekräftas i facebook- och Instagramtider. Eller i alla fall visas där mest en glättad sida av livet. Man väljer oftast sina bilder så att de ger den bättre bilden av verkligheten - det glada, intressanta, spännande och positiva liv man lever ibland. Inte så konstigt. Varför skall livets tråkiga och fula sidor visas upp på nätet till allmänt beskådade!? De flesta av oss är medvetna om att vi visar upp en mer positiv bild av våra liv på nätet än hur det ser ur i verkligheten.

Det vanligaste motivet för dagens mobilkameraförsedda amatörfotografer är självporträttet, selfien. Hur sann är den? Hur många försök görs innan man är nöjd, innan man ser tillräckligt bra ut? Och hur många foton och filmer visar oss fula, arga, trötta eller ledsna? Eller i trista ointressanta miljöer? Nej, vi arbetar mestadels på att visa hur bra vi mår och vilket härligt och spännade liv vi lever. Kanske hjälper det oss att må bättre? (Jag är nog inte själv något undantag.)

Bondstorps kyrka

Men ljuger kameran? Både ja och nej. Redan på den analoga tiden sa jag, lätt provocerande, till mina elever att kameran ljuger. En uppgift för att visa detta var att de skulle dokumentera ett begränsat område i staden. Jag delade upp eleverna i två grupper. Den ena gruppen fick till uppgift att visa miljön de skulle fotografera så positivt som möjligt. Den som tittade på deras foton skulle uppleva hur rent, trevligt och snyggt det är där. Den andra gruppen skulle genom sina kameror se det smutsiga, trasiga, fula och otrevliga i samma miljö. Båda grupperna lyckades bra med sina uppgifter. Helt olika bildreportage från samma område! Varje bild är sann på sitt sätt, men fotografen bestämmer vad kameran skall visa! 

Bondstorps kyrka en minut senare

Att en bild kan säga mer än tusen ord har vi hört många gånger. Men vi skall vara försiktiga! Särskilt när vi ser bilder från för oss okända källor. Fotografen eller hans uppdragsgivare bestämmer av olika skäl vad som visas. Och dessutom är möjligheterna till bildmanipulation i datorn mycket stora. Långt ifrån alltid skall du tro på vad du ser! Det gäller idag även för rörliga bilder. Man kan få en känd eller okänd person att säga vad som helst, och det ser ytterst trovärdigt ut. Bildmakarna och nättrollarna är duktiga på att manipulera stillbilder och rörliga bilder!

Jag nu och för länge sedan

Historiskt har bildmanipulation använts långt innan den digitala tiden. Särskilt i politiska sammanhang har personer som en gång var med på ett foto retuscherats bort efter att de blivit politiskt obekväma. Idag är manipulation av foton vanligt t.ex. i reklam och i modetidskrifter genom att modeller och föremål photoshoppas så att de ser snyggare, attraktivare och perfektare ut än i verkligheten. Och bakgrunder, detaljer, ansikten med mera kan lätt läggas till eller bytas ut.

Alltså: var försiktig när du tar foton och dokumentärfilmer som sanningsvittnen. Och ta dina vänners och dina egna foton och filmer på nätet med en klackspark. Jag säger inte att vi ljuger när vi väljer att visa de mest fördelaktiga bilderna av oss själva och våra liv på nätet. Men vi vet att de inte säger hela sanningen!