På
80-talet cyklade jag en helg i Danmark med kollegor från min
arbetsplats. Vi passerade ett av de första vindskraftverken. Vårt
grannland hade beslutat att inte satsa på atomkraft. Jag som är
kärnkraftsskeptiker tyckte det var en fin och hoppfull syn. En i
gruppen, en stadig kärnkraftsanhängare, fnös åt vad han tyckte
var en löjlig företeelse. ”Såna där vindsnurror kommer aldrig
ge mer än en promille av den el vi behöver i framtiden. Utan
kärnkraft klarar vi oss aldrig!”, sa han.
Norrut
från Lund längs E22:an ser man idag mängder av vindsnurror på
åkrarna. Mitt barnbarn räknade till ”tjugotretton” stycken när
vi åkte den vägen häromdan. På pirarna utanför Köpenhamn och i
Öresund ser man idag mängder av vindkraftverk. Och fler planeras på
många ställen i vårt land.
Barsebäcks
siluett står som ett tyst monument över kärnkraftsepoken. I alla
fall i den här delen av världen. Vår vindkraft producerar idag
lika mycket el som ett kärnkraftverk. Och den framgångsrika
industrinationen Tyskland har beslutat att lägga ner sina
kärnkraftverk efter katastrofen i Japan. Vindkraft ger numera ett
viktigt eltillskott i många länder. Inte anade min
kärnkraftsälskande kollega hur fel han hade!
Vindkraftverk på Listerlandet |